• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Replik: “Finns utrymme för metoder utan formell evidens”

Replik: “Finns utrymme för metoder utan formell evidens”

6 maj 2020 publicerad av Redaktionen

Vi skulle alla önska att det fanns bättre evidens för lågaffektivt bemötande. Men avsaknad av forskning betyder inte att metoden inte fungerar, och inom evidensbaserad praktik finns det utrymme för att använda metoder utan formell evidens, så länge de löpande utvärderas, skriver gruppen Lågaffektiva psykologer genom legitimerade psykologer.

Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förenings debattartikel “Oetiskt att inte bedriva forskning” lämnar oss med ett antal funderingar. De hänvisar till debatten om beteendeproblem i skolan, och beskriver att en psykologisk metod har marknadsförts. En metod utan evidens. Vi anser att det är märkligt att inte namnge metoden, men med hänvisning till debatten tror vi oss förstå att de hänvisar till lågaffektivt bemötande. Inte minst för att ett par medlemmar av samma styrelse skrev en debattartikel i DN tidigare i höstas med liknande innehåll, och där de skrev att det gällde just lågaffektivt bemötande.

En fundering är att styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening beskriver lågaffektivt bemötande som en psykologisk metod. Vad är det? Kliniska psykologer jobbar med behandlingsmetoder, och lågaffektivt bemötande är ingen behandlingsmetod. Det är primärt en metod för hantering av våldsamt beteende, en metod som används världen över i så skilda sammanhang som polisarbete, skola, boenden för personer med särskilda behov, HVB-hem, äldrevård och psykiatrisk slutenvård. Den kombineras ofta med evidensbaserade metoder för förändring av beteende, som TEACCH, CPS och PBS. Lågaffektivt bemötande som metod består av två delar, de-eskaleringstekniker och fysisk hantering av våld. Det psykologin har kunnat bidra med är att förstå varför metoden fungerar, men inte minst de-eskaleringsmetoder har nog alltid använts i mänskliga möten, och har i Sverige innan vi psykologer blev involverade primärt använts i arbetet med små barn, i särskild polistaktik, och i demensvården.

En annan fundering är att styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening kritiserar metoden för att inte ha evidens. Lågaffektivt bemötande är en metod för hantering av beteendeproblem. Det finns inga evidensbaserade metoder för hantering av beteendeproblem. Det finns heller inga evidensbaserade metoder för hantering av konflikter, varken i personalgrupper, i familjer eller i verksamheter som skolor, boenden eller psykiatri. Detta är viktigt. Kritiken blir därför märklig: Om ingen metod har evidens, är det då oetiskt att förespråka någon? Fast det är lite mer komplicerat än så.

Det finns i princip tre typer av metoder för hantering av beteendeproblem och för konflikthantering:

  • Auktoritära metoder, där control and restraint och konsekvenspedagogik är de tydligaste exemplen. Det finns ingen evidens för positiva resultat av den typen av metod, men mängder av evidens för att metoderna medför eskalering av beteendeproblemen och ökar risken för kriminalitet senare i livet för barn som utsätts för dem. En hel forskningsgren, school to prison pipeline-forskningen, har visat väldigt negativa resultat av dessa metoder på sikt.
  • Ingen metod, alltså att göra ingenting. Här finns inga som helst studier.
  • Dialogorienterade och de-eskalerande metoder, som lågaffektivt bemötande och särskild polistaktik. Här finns några få studier, en del formella utvärderingar och mer forskning är på gång. Ingenting tyder på negativa resultat i den forskning som finns, däremot tyder majoriteten av de utvärderingar som finns på att metoderna är effektiva i stunden.

Det innebär att lågaffektivt bemötande uppfyller kriterierna som är uppställda i evidensbaserad psykologisk praktik. Vi använder oss av den bästa tillgängliga kunskap, precis som Psykologförbundets policydokument förespråkar. Vår fundering är vad styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening förespråkar i stället för lågaffektivt bemötande. Ska psykologer inte alls förespråka någon metod eftersom det inte finns evidens för någon metod? Eller ska psykologer förespråka metoder vi vet inte fungerar? Båda är tyvärr långt från evidensbaserad psykologisk praktik.

Debatten som styrelsen hänvisar till har dessutom förts mellan förespråkare för lågaffektivt bemötande och auktoritära skoldebattörer som tydligt har uttryckt att de vill öka skolpersonals befogenheter att använda fysiska interventioner. Argumentet att det är oetiskt att förespråka en metod utan evidens i just den debatten kan vi därför inte ta på allvar. Alternativet debatten handlar om är att öka skolpersonals möjligheter att använda våld mot eleverna.

Vi skulle alla önska att det fanns bättre evidens för lågaffektivt bemötande. Men avsaknad av forskning betyder inte att metoden inte fungerar, och inom evidensbaserad praktik finns det utrymme för att använda metoder utan formell evidens, så länge de löpande utvärderas. Vi ska använda oss av bästa tillgängliga kunskap. Det är vi väldigt måna om i vårt arbete. Vi har även haft kontakt med universiteten kring forskning i lågaffektivt bemötande, men har inte fått gehör från något svenskt universitet. Intresset för forskning kring metoden från de forskare som finns på universiteten verkar vara obefintligt, och våra förfrågningar om att få forska har blivit avvisade. Bo Hejlskov Elvén har därför fått söka sig till ett brittiskt universitet för sin forskning.

Vi tycker att det är anmärkningsvärt att inga svenska universitet är intresserade av att forska kring en metod som används så pass mycket inom svensk skola. Men vi tycker det är än mer anmärkningsvärt att styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening anser att skolan inte ska använda sig av dialogorienterade och de-eskalerande metoder utan att beskriva vad de tycker skolan ska använda sig av i stället.

Lågaffektiva psykologer genom legitimerade psykologer

Cristina Andersson

Stefan Boström

David Edfelt

Bo Hejlskov Elvén

Tina Emet

Amelie Fristedt

Axel Chipumbu Havelius

Johanna Norlin Hellberg

Malin Holm

Annika Kylberg Johnsson

Annica Kosner

Hanna Kviman

Annika Laestadius

Erik Rova

Anton Sjögren

Ulla Thorslund

Hanna Westerbom

Terése Österholm

 

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Vi har inte lagt en krona på marknadsföring"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Solstickepriset till Christina Renlund

“Ledningen har misslyckats”

Uppgifter: Uppsala universitet startar utredning om Emily Holmes

Nationalkommittén för psykologi utreder uppgifterna om professor Emily Holmes

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in