Mycket talar för att den nuvarande pandemin leder till en ökning av antalet självmord, uppger forskare. Tidigare kriser pekar på mellan 4 och 6 procents ökning.
Pandemin med coronaviruset riskerar att leda till fler självmord än normalt när krisen så småningom lagt sig. Det tror forskare vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP.
-Det finns flera studier som visat att jämförbara kriser i samhället leder till färre suicidfall under själva krisen, men att minskningen kompenseras och även överkompenseras därefter, säger forskaren Sebastian Hökby på NASP.
Anledningen till att talen går ner under själva krisen kan vara människors benägenhet att samarbeta, att ta hand om varandra för att överleva vilket skapar sammanhållning.
-Men när krisen passerat släpper som regel den ökade känslan av sammanhållning och krisens konsekvenser blir tydlig för de drabbade, säger Sebastian Hökby.
Det finns inga suicidstudier som tittat specifikt på pandemier. Det som ligger närmast är studier efter naturkatastrofer och krigssituationer, som enligt NASP på många sätt kan jämföras med den nuvarande pandemin sett till egendomsförluster och förluster av anhöriga. Och ekonomiska kriser, som den år 2008 då antalet varsel och uppsägningar ökade kraftigt, och många företag gick i konkurs.
Organisationen International Monetary Fund, IMF, förutspår en ekonomisk kris till följd av pandemin som motsvarar den år 2008. Skulle effekten på antalet självmord likna den efter 2008 års finanskris handlar det om mellan drygt 4 procent och drygt 6 procent fler fall än förväntat, visar en studie publicerad i tidskriften BMJ år 2013. I europeiska länder ökade antalet fall år 2009 främst i åldern 15 till 24 år, medan ökningen i amerikanska länder var störst i åldern 45 till 64 år.
-Suicidtalet för Sverige är för närvarande 18,7 per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre. Det motsvarar ungefär 1500 personer som tar sina liv varje år, så den procentuella ökningen som eventuellt kan ske handlar om många människor och dessutom naturligtvis ett stort lidande för anhöriga, säger Sebastian Hökby.
Förutom riskfaktorer som personliga ekonomiska kriser och upplevda trauman bland efterlevande till avlidna i covid-19, finns en rad andra riskfaktorer i den nuvarande pandemin.
-Förmodligen har många hamstrat läkemedel i rädsla för att insjukna i covid-19 eller för att hamna i en långvarig isolering. När det gäller riskfaktorer för suicidförsök är tillgången på toxiska läkemedel, som till exempel Paracetamol och andra smärtstillande preparat, en av de viktigaste; i Sverige står förgiftning med läkemedel och narkotiska ämnen för en tredjedel av alla fullbordade självmord, säger Sebastian Hökby.
Det innebär dessutom en risk om den redan överbelastade vården kommer att ha svårt att omhänderta självmordsnära personer på samma sätt som under normala omständigheter.
NASP går nu ut med en uppmaning att förstärka det självmordsförebyggande arbete som redan pågår i landet för att möta den riskökning som befaras, framför allt i pandemins slutskede.
-Politikerna måste ta höjd för den riskökningen. Även om den kliniska vården just nu tvingas göra andra prioriteringar så kan självmord förebyggas genom andra åtgärder. Det finns en rad evidensbaserade strategier på befolkningsnivå och dessa måste förankras politiskt i regioner och på kommunal nivå, säger Sebastian Hökby.
