• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Fler ska kunna få behandling”

“Fler ska kunna få behandling”

19 mars 2020 publicerad av Peter Örn

Tolv veckors kbt-behandling ger en tydlig symtomförbättring vid utmattningssyndrom oavsett om den ges face-to-face eller online. Det visar psykologen Elin Lindsäter i en doktorsavhandling.

Elin Lindsäter Foto: Kristoffer Pettersson

Det saknas fortfarande vetenskapligt underbyggda riktlinjer för behandling av diagnoser som anpassningsstörning och utmattningssyndrom.

– Det är ett stort problem. Riktlinjerna bygger på klinisk erfarenhet och vi vet egentligen inte hur effektiva de rekommenderade interventionerna är, säger Elin Lindsäter, psykolog på Gustavsbergs vårdcentral och som nyligen disputerat vid Karolinska institutet.

Kbt är den behandling som har mest forskningsstöd för att minska symtom vid stressrelaterad psykisk ohälsa, men få studier har undersökt kbt för kliniska grupper med stressrelaterade diagnoser. Elin Lindsäter har i sin forskning bland annat jämfört vanlig kbt med annan psykologisk intervention vid utmattningssyndrom och anpassningsstörning.

– I en av studierna ingick 152 patienter som var sjukskrivna för en stressrelaterad diagnos. De slumpades till tre behandlings-armar: en bestod av tolv veckors individuell kbt, en av psykologisk behandling med fokus på sjukskrivningssituationen. I den ingick exempelvis psykologiskt stöd och medverkan vid kontakt med arbetsgivare, försäkringskassan eller sjukskrivande läkare, säger Elin Lindsäter.

Den tredje armen var en kombination av individuell kbt och den arbetslivsinriktade behandlingen.

Kbt var överlägsen den arbetslivsinriktade behandlingen sett till symtomreduktion, mätt i bland annat trötthet, koncentrationssvårigheter och känsla av kontroll. Dessutom hade kbt en lika stor effekt på antal sjukskrivningsdagar som både den arbetslivsinriktade behandlingen och kombinationsbehandlingen.

– Man skulle kunna tro att kombinationsbehandlingen skulle ge störst effekt på sjukskrivningsdagar. Men är man redan sjukskriven är det svårt att med någon psykologisk intervention påverka det, säger Elin Lindsäter.

Den tydliga symtomminskningen kvarstod efter tolv månader.

I ytterligare en delstudie anpassades den vanliga kbt-interventionen till en internetförmedlad och psykologledd behandling med 12 moduler en per vecka. Patienterna rekryterades från hela landet.

– Vi hade ett väldigt högt söktryck vilket indikerar att tillgängligheten till psykologisk behandling sannolikt är begränsad på många håll, säger Elin Lindsäter.

I studien ingick hundra patienter. Hälften utgjorde väntelista.

– Både de med utmattningssyndrom och de med anpassningsstörning förbättrades avsevärt vad gäller symtom på stress, utmattning, sömnstörning och upplevd livskvalitet, förbättringar som kvarstod efter sex månader. I väntelistan sågs inga förbättringar, säger Elin Lindsäter.

Internetbaserad kbt kan bli en möjlighet för att erbjuda fler patienter evidensbaserad behandling i framtiden, tror Elin Lindsäter.

– Min studie är ett första steg. Innan det kan rekommenderas för en nationell implementering behövs fler studier som bekräftar resultaten. Men det är en början för att på sikt skapa en mer lättillgänglig och rättvis vård för den här stora patientgruppen i primärvården, säger hon.

Titeln på avhandlingen är Cognitive behavioral therapy for stress-related disorders.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Acceptans avgörande vid KBT för barn
  • Nätverksanalys - ett nytt synsätt på symtom

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in