Gallra i myllret av perfektionistiska beteenden och förstärk de lustfyllda vid utmattningssyndrom. Att uppmanas leva prestationslöst kan vara fatalt, säger psykologen och forskaren Jakob Clason van de Leur.
Utmattningssyndrom inrymmer fortfarande stora kunskapsluckor. Både i fråga om orsaker och vilka behandlingar som fungerar bäst. Som behandlare bör man därför vara ödmjuk, anser psykologen Jakob Clason van de Leur som forskar om utmattningssyndrom. Han studerar bland annat behandlingsutfall kopplat till graden av klinisk perfektionism och prestationsbaserad självkänsla.
– Vid många andra diagnoser, som depression och ångestsyndrom, finns åtminstone en bred empirisk bas att utgå från. Den saknas för utmattningssyndrom vilket öppnar för alltför förenklade behandlingsmodeller, säger han.
Brist på återhämtning uppges ofta som orsak till utmattningssyndrom. Men vad som menas med »återhämtning« är inte tydligt definierat och kan därför tolkas mycket olika, förklarar Jakob Clason van de Leur.
– Dessutom finns ju brist på återhämtning med vid nästan all psykisk ohälsa, säger han.
Jakob Clason van de Leur arbetar som psykolog vid PBM:s mottagning vid Globen i Stockholm. Genomsnittspatienten är en kvinna på drygt 43 år. Behandlingen är beteendefokuserad med inslag av ACT, med tonvikt på psykologisk flexibilitet och värderad riktning; att flytta fokus från externa mål till viktiga interna mål för den enskilde patienten.
Insatserna har under åren ändrat form. Tidigare låg fokus mer på prestationsbaserad självkänsla, medan interventionen nu är koncentrerade på sådana perfektionistiska beteenden som misstänks ligga bakom utmattningssyndrom.
– Att få prestera, att göra bra ifrån sig och känna sig kompetent, är viktigt för oss alla. Att be någon leva prestationsfritt blir ett nytt prestationskrav och är dessutom nästintill omöjligt att leva upp till. Allt vi tar oss för kan ju definieras som en prestation. Jag säger inte att prestationsbaserad självkänsla är irrelevant, men jag tycker personligen det är ett för generellt begrepp och oklart hur det specifikt bidrar till utmattningsförloppet, och är därför svårt att omsätta i användbara kliniska interventioner, säger Jakob Clason van de Leur.
Inom ramen för sin forskning på halvtid, som doktorand vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet, undersöker han bland annat hur prestationsbaserad självkänsla och perfektionism relaterar till behandlingsutfall vid utmattningssyndrom. Omkring tusen patienter ingår i studierna.
Preliminära resultat visar att hög prestationsbaserad självkänsla är relaterat till en förbättring av utmattningssymtom medan hög grad av perfektionism är relaterad till minskad symtomförbättring. Det talar för att perfektionism och prestationsbaserad självkänsla inte är identiska begrepp.
– Det handlar om att omvärdera prestationer, inte ta bort dem. Vad gör man för att det är kul och vad gör man för att man måste? Du skapar en acceptans även för det som är jobbigt att göra men också att det inte behöver vara perfekt. Samtidigt finns det andra prestationer i vardagen som känns meningsfulla, som du kan utveckla. Ingen mår bra av att bara leva i lugn och ro. Risken med sådana råd är att man eliminerar aktiviteter som faktiskt främjar hälsan, säger Jakob Clason van de Leur.
Alltför många av hälso- och sjukvårdens insatser innebär nya krav på patienten, anser han. Som att börja träna, sluta röka, äta rätt etc. Det är krav som patienterna oftast redan ställer på sig själv och kritiserar sig själva för att inte leva upp till.
– Som behandlare bör man ställa sig frågan huruvida det är ens uppgift att berätta för andra hur man ska leva sitt liv. Det finns massor av sätt att leva, vissa osundare än andra i en medicinsk bemärkelse, och de flesta sätt verkar inte leda till utmattning, säger Jakob Clason van de Leur.
Han ställer sig även skeptisk till att börja tala om typ av självkänsla som en faktor bakom utmattningssyndrom, exempelvis en otrygg låg självkänsla.
– Min erfarenhet är att psykologer brukar vara ganska oense om hur sådana begrepp ska tolkas och användas. Om inte vi kan vara överens om vad det är, hur ska man då på ett enkelt sätt kunna förmedla det till patienten? Vi vet så lite om utmattning och våra psykometriska verktyg är så pass dåliga. Jag skulle själv inte vara bekväm med att efter några sessioner med en patient säga något som att »din utmattning beror på din låga självkänsla«, säger han.
