• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Stärk det lustfyllda vid utmattningssyndrom

Stärk det lustfyllda vid utmattningssyndrom

29 januari 2020 publicerad av Peter Örn

Gallra i myllret av perfektionistiska beteenden och förstärk de lustfyllda vid utmattningssyndrom. Att uppmanas leva prestationslöst kan vara fatalt, säger psykologen och forskaren Jakob Clason van de Leur.

Jakob Clason van de Leur

Utmattningssyndrom inrymmer fortfarande stora kunskapsluckor. Både i fråga om orsaker och vilka behandlingar som fungerar bäst. Som behandlare bör man därför vara ödmjuk, anser psykologen Jakob Clason van de Leur som forskar om utmattningssyndrom. Han studerar bland annat behandlingsutfall kopplat till graden av klinisk perfektionism och prestationsbaserad självkänsla.

– Vid många andra diagnoser, som depression och ångestsyndrom, finns åtminstone en bred empirisk bas att utgå från. Den saknas för utmattningssyndrom vilket öppnar för alltför förenklade behandlingsmodeller, säger han.

Brist på återhämtning uppges ofta som orsak till utmattningssyndrom. Men vad som menas med »återhämtning« är inte tydligt definierat och kan därför tolkas mycket olika, förklarar Jakob Clason van de Leur.

– Dessutom finns ju brist på återhämtning med vid nästan all psykisk ohälsa, säger han.

Jakob Clason van de Leur arbetar som psykolog vid PBM:s mottagning vid Globen i Stockholm. Genomsnittspatienten är en kvinna på drygt 43 år. Behandlingen är beteendefokuserad med inslag av ACT, med tonvikt på psykologisk flexibilitet och värderad riktning; att flytta fokus från externa mål till viktiga interna mål för den enskilde patienten.

Insatserna har under åren ändrat form. Tidigare låg fokus mer på prestationsbaserad självkänsla, medan interventionen nu är koncentrerade på sådana perfektionistiska beteenden som misstänks ligga bakom utmattningssyndrom.

– Att få prestera, att göra bra ifrån sig och känna sig kompetent, är viktigt för oss alla. Att be någon leva prestationsfritt blir ett nytt prestationskrav och är dessutom nästintill omöjligt att leva upp till. Allt vi tar oss för kan ju definieras som en prestation. Jag säger inte att prestationsbaserad självkänsla är irrelevant, men jag tycker personligen det är ett för generellt begrepp och oklart hur det specifikt bidrar till utmattningsförloppet, och är därför svårt att omsätta i användbara kliniska interventioner, säger Jakob Clason van de Leur.

Inom ramen för sin forskning på halvtid, som doktorand vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet, undersöker han bland annat hur prestationsbaserad självkänsla och perfektionism relaterar till behandlingsutfall vid utmattningssyndrom. Omkring tusen patienter ingår i studierna.

Preliminära resultat visar att hög prestationsbaserad självkänsla är relaterat till en förbättring av utmattningssymtom medan hög grad av perfektionism är relaterad till minskad symtomförbättring. Det talar för att perfektionism och prestationsbaserad självkänsla inte är identiska begrepp.

– Det handlar om att omvärdera prestationer, inte ta bort dem. Vad gör man för att det är kul och vad gör man för att man måste? Du skapar en acceptans även för det som är jobbigt att göra men också att det inte behöver vara perfekt. Samtidigt finns det andra prestationer i vardagen som känns meningsfulla, som du kan utveckla. Ingen mår bra av att bara leva i lugn och ro. Risken med sådana råd är att man eliminerar aktiviteter som faktiskt främjar hälsan, säger Jakob Clason van de Leur.

Alltför många av hälso- och sjukvårdens insatser innebär nya krav på patienten, anser han. Som att börja träna, sluta röka, äta rätt etc. Det är krav som patienterna oftast redan ställer på sig själv och kritiserar sig själva för att inte leva upp till.

– Som behandlare bör man ställa sig frågan huruvida det är ens uppgift att berätta för andra hur man ska leva sitt liv. Det finns massor av sätt att leva, vissa osundare än andra i en medicinsk bemärkelse, och de flesta sätt verkar inte leda till utmattning, säger Jakob Clason van de Leur.

Han ställer sig även skeptisk till att börja tala om typ av självkänsla som en faktor bakom utmattningssyndrom, exempelvis en otrygg låg självkänsla.

– Min erfarenhet är att psykologer brukar vara ganska oense om hur sådana begrepp ska tolkas och användas. Om inte vi kan vara överens om vad det är, hur ska man då på ett enkelt sätt kunna förmedla det till patienten? Vi vet så lite om utmattning och våra psykometriska verktyg är så pass dåliga. Jag skulle själv inte vara bekväm med att efter några sessioner med en patient säga något som att »din utmattning beror på din låga självkänsla«, säger han.

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer