• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Exponering bryter negativa mönster

Exponering bryter negativa mönster

29 januari 2020 publicerad av Peter Örn

När perfektionistiska beteenden bidrar till utmattningssyndrom kan exponering användas för att bryta destruktiva mönster, berättar psykologen Elin Lindsäter vid Gustavsbergs vårdcentral.

Elin Lindsäter

I det psykosociala teamet vid Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm finns omkring 15 psykologer. Närmare 40 procent av teamets patienter med vanliga psykiatriska tillstånd har utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Verksamheten är relativt forskningsintensiv och en av vårdcentralens psykologer, Elin Lindsäter, kommer våren 2020 att disputera vid Karolinska institutet på en avhandling om kbt-baserade interventioner vid utmattningssyndrom.

– Vi har funderat mycket på hur behandlingsupplägget bör se ut för att nå bra resultat. Nu har vi en strukturerad behandling där patienten inledningsvis arbetar med att kartlägga faktorer som upplevs stressande och vilka beteenden som är kopplade till dessa, parallellt som patienten tar steg för att införa regelbunden återhämtning och förbättra sömnen, säger Elin Lindsäter.

Det behandlingsupplägg som tillämpas på vårdcentralen är även det som Elin Lindsäter själv utvärderar i sin forskning. I en RCT-studie som publicerades 2018 kunde hon bland annat visa att 12 veckors internetbaserad kbt-behandling gav en tydlig symtomlindring vid svår stress-relaterad ohälsa.

I de fall då det finns inslag av perfektionistiska beteenden eller prestationsbaserad självkänsla som bidragande orsak till ohälsan, framträder det som regel under behandlingens gång och kan då bemötas.

– I behandlingen går vi igenom vad som är viktigt i livet för patienten, viktiga värden, hur det ser ut just nu och vilka steg patienten kan behöva ta för att successivt bygga upp en fungerande vardag igen. Sedan arbetar patienten kontinuerligt med funktionella analyser för att förstå vilka tankar, känslor och fysiologiska reaktioner som väcks i stressande situationer och som kan vara ett hinder för beteendeförändringar, säger Elin Lindsäter.

I det arbetet utkristalliseras ofta tankar och impulser som är kopplade till prestation, som rädslor för att inte räcka till och att göra någon besviken. Dessa kan i sin tur leda till att patienten undviker att söka kontakt med andra efter insjuknandet, eller att be om hjälp eller att helt enkelt berätta för andra hur man mår. Skamkänslor och besvikelsen över att själv blivit sjuk medan andra i omgivningen till synes klarar motsvarande livsvillkor kan leda till isolering, nedstämdhet och ytterligare självklander.

– När vi strävar efter beteendeförändringar blir det tydligt vad som känns svårt för patienten. Då kan vi arbeta med exponering; att utföra saker som känns särskilt svårt samtidigt som man är närvarande i de känslor och impulser som uppstår. För en patient med starka perfektionistiska drag kan det kanske handla om att förmå sig sitta kvar, stanna upp, i stället för att prestera, säger Elin Lindsäter.

För någon som har isolerat sig och känner skam kan det handla om att våga kontakta en vän, för en annan att våga vara närvarande i den sorg som kan finnas över hur livet utvecklats.

– Precis som vid andra tillstånd då man arbetar med exponering i kbt, handlar det om att gradvis närma sig situationer och känslor som är svåra att möta och gå emot inlärda impulser till handling. Vi vill få patienten att röra sig i riktning mot sådant som upplevs vara viktiga värden i det egna livet, säger hon.

För en patient som är van vid att vara effektiv och prestationsinriktad, och som gärna vill skynda fram, handlar det om att stegvis finna en balans mellan utmaningar och återhämtning.
Gustavsbergs vårdcentral er-bjuder olika behandlingsformat: individuell behandling eller i grupp, som guidad självhjälp eller internetbaserad kbt.

– Jag är förvånad över hur väl internetbehandlingen tagits emot. Jag misstänkte att patienter med utmattningssyndrom skulle ha svårt att ta till sig den, men responsen har varit mycket positiv, säger Elin Lindsäter.

Vilka inslag i behandlingskonceptet som är de mest verkningsfulla, vet man inte. Någon sådan studie, där upplägget brutits ned och studerats och jämförts, finns inte. Men patienterna själva framhåller ofta det inslag som handlar om »livsregler« som särskilt värdefullt, berättar Elin Lindsäter.

– Det inslaget ligger ganska långt fram i behandlingen och handlar om att identifiera vilka regler som man lärt sig, ofta redan tidigt i livet, om hur man »bör« bete sig för att passa in och bli accepterad. Man kanske har fått lära sig att det är viktigt att alltid ställa upp, göra sitt bästa, klara sig själv och så vidare för att duga, säger hon.

Att det ligger ganska sent i behandlingen är mest en fråga om kompromisser. Återhämtningsbiten har uppfattats så central att den har prioriterats.

– Men det kan också vara så att arbetet med livsregler blir extra effektivt när man redan har arbetat med beteendeförändringar ett tag och genom direkta erfarenheter då lärt sig vilka hindrande tankar som dyker upp, säger Elin Lindsäter.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in