När perfektionistiska beteenden bidrar till utmattningssyndrom kan exponering användas för att bryta destruktiva mönster, berättar psykologen Elin Lindsäter vid Gustavsbergs vårdcentral.
I det psykosociala teamet vid Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm finns omkring 15 psykologer. Närmare 40 procent av teamets patienter med vanliga psykiatriska tillstånd har utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Verksamheten är relativt forskningsintensiv och en av vårdcentralens psykologer, Elin Lindsäter, kommer våren 2020 att disputera vid Karolinska institutet på en avhandling om kbt-baserade interventioner vid utmattningssyndrom.
– Vi har funderat mycket på hur behandlingsupplägget bör se ut för att nå bra resultat. Nu har vi en strukturerad behandling där patienten inledningsvis arbetar med att kartlägga faktorer som upplevs stressande och vilka beteenden som är kopplade till dessa, parallellt som patienten tar steg för att införa regelbunden återhämtning och förbättra sömnen, säger Elin Lindsäter.
Det behandlingsupplägg som tillämpas på vårdcentralen är även det som Elin Lindsäter själv utvärderar i sin forskning. I en RCT-studie som publicerades 2018 kunde hon bland annat visa att 12 veckors internetbaserad kbt-behandling gav en tydlig symtomlindring vid svår stress-relaterad ohälsa.
I de fall då det finns inslag av perfektionistiska beteenden eller prestationsbaserad självkänsla som bidragande orsak till ohälsan, framträder det som regel under behandlingens gång och kan då bemötas.
– I behandlingen går vi igenom vad som är viktigt i livet för patienten, viktiga värden, hur det ser ut just nu och vilka steg patienten kan behöva ta för att successivt bygga upp en fungerande vardag igen. Sedan arbetar patienten kontinuerligt med funktionella analyser för att förstå vilka tankar, känslor och fysiologiska reaktioner som väcks i stressande situationer och som kan vara ett hinder för beteendeförändringar, säger Elin Lindsäter.
I det arbetet utkristalliseras ofta tankar och impulser som är kopplade till prestation, som rädslor för att inte räcka till och att göra någon besviken. Dessa kan i sin tur leda till att patienten undviker att söka kontakt med andra efter insjuknandet, eller att be om hjälp eller att helt enkelt berätta för andra hur man mår. Skamkänslor och besvikelsen över att själv blivit sjuk medan andra i omgivningen till synes klarar motsvarande livsvillkor kan leda till isolering, nedstämdhet och ytterligare självklander.
– När vi strävar efter beteendeförändringar blir det tydligt vad som känns svårt för patienten. Då kan vi arbeta med exponering; att utföra saker som känns särskilt svårt samtidigt som man är närvarande i de känslor och impulser som uppstår. För en patient med starka perfektionistiska drag kan det kanske handla om att förmå sig sitta kvar, stanna upp, i stället för att prestera, säger Elin Lindsäter.
För någon som har isolerat sig och känner skam kan det handla om att våga kontakta en vän, för en annan att våga vara närvarande i den sorg som kan finnas över hur livet utvecklats.
– Precis som vid andra tillstånd då man arbetar med exponering i kbt, handlar det om att gradvis närma sig situationer och känslor som är svåra att möta och gå emot inlärda impulser till handling. Vi vill få patienten att röra sig i riktning mot sådant som upplevs vara viktiga värden i det egna livet, säger hon.
För en patient som är van vid att vara effektiv och prestationsinriktad, och som gärna vill skynda fram, handlar det om att stegvis finna en balans mellan utmaningar och återhämtning.
Gustavsbergs vårdcentral er-bjuder olika behandlingsformat: individuell behandling eller i grupp, som guidad självhjälp eller internetbaserad kbt.
– Jag är förvånad över hur väl internetbehandlingen tagits emot. Jag misstänkte att patienter med utmattningssyndrom skulle ha svårt att ta till sig den, men responsen har varit mycket positiv, säger Elin Lindsäter.
Vilka inslag i behandlingskonceptet som är de mest verkningsfulla, vet man inte. Någon sådan studie, där upplägget brutits ned och studerats och jämförts, finns inte. Men patienterna själva framhåller ofta det inslag som handlar om »livsregler« som särskilt värdefullt, berättar Elin Lindsäter.
– Det inslaget ligger ganska långt fram i behandlingen och handlar om att identifiera vilka regler som man lärt sig, ofta redan tidigt i livet, om hur man »bör« bete sig för att passa in och bli accepterad. Man kanske har fått lära sig att det är viktigt att alltid ställa upp, göra sitt bästa, klara sig själv och så vidare för att duga, säger hon.
Att det ligger ganska sent i behandlingen är mest en fråga om kompromisser. Återhämtningsbiten har uppfattats så central att den har prioriterats.
– Men det kan också vara så att arbetet med livsregler blir extra effektivt när man redan har arbetat med beteendeförändringar ett tag och genom direkta erfarenheter då lärt sig vilka hindrande tankar som dyker upp, säger Elin Lindsäter.
