Ge barn och unga med psykisk ohälsa den behandling de behöver, i annat fall blir priset högt när de blir vuxna.
Så löd budskapet bland flera av talarna under Unga vuxna-dagarna i Stockholm.
Regeringen är väl medveten om att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga.
Hur trenden ska brytas är desto knepigare.
–Vi behöver alla arbeta tillsammans, sa Lena Hallengren och tillade att den psykiska ohälsan mer ska ses som ett fenomen för just vår tid, i stället för att räkna antalet diagnoser.
Bob Hansson fick en större applåd när han klev upp på scenen.
–Å ni är så viktiga, inte för att ni är välutbildade, utan för att ni vet hur det känns när det gör ont och ni är… där, sa han till publiken.
Psykologen Anna Norlén betonade under sin föreläsning hur viktigt det är att behandlare ställer frågor om våld och övergrepp.
–Om vi tittar på den kliniska populationen, alltså de barn och unga som hamnar hos Bup eller hos socialtjänsten, då vet vi att varannan har blivit utsatt för våld och övergrepp.
Anna Norlén betoande att trygghet och säkerhet är det viktigaste för dessa barn, även om det finns effektiva behandlingar, som traumafokuserad KBT.
–Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar, förmågan att ta hand om sig själv vid oro är fullt utvecklad först vid 25 års ålder, påminde hon.
Psykiatern Johan Cullberg berättade om sitt engagemang för de psykossjuka, och att sömn är den viktigaste av alla behandlingar. Därefter kommer läkemedel och psykologiska behandlingar.
–Både dynamisk och kognitiv behandling har effekt, man får utgå från patienten för att avgöra vilken som kan fungera. Men den terapeutiska alliansen en förutsättning, i annat fall kommer behandlingen inte att fungera, sa Johan Cullberg.
Han beklagade också vårdens utveckling, att psykospatienter inte längre har kontinuerliga vårdkontakter.
–Gör uppror mot den ansiktslösa vården och new public management, uppmanade Johan Cullberg.
Fredrik Tysklind, psykolog i MBT-teamet vid Beroendecentrum i Stockholm, berättade om behandling av patienter med borderline och beroende.
–Många suckar inför den här patientgruppen, den anses vara så svår, men det går att behandla med framgång, försäkrade han.
Att förklara begreppet mentalisering är dock inte det enklaste.
–Jag brukar säga att mentalisering är ett sätt att förstå missförstånd, sa Fredrik
Tysklind.
Samtidigt är det vanligt, enligt honom, att behandlarna överskattar mentaliseringsförmågan.
–Här behöver vi bli bättre, konstaterade Fredrik Tysklind.
Arrangörerna, psykologen Andreas Murray och Maria Edlund, vd för Krica/SAPU, hade hoppats på fler deltagare för att gå runt, men kommer ändå att planera för Unga vuxna-dagarna år 2022.
-Ett så här viktigt ämne kan vi inte släppa, säger Maria Edlund.
