• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Social fobi en fråga om kemi

Social fobi en fråga om kemi

23 januari 2020 publicerad av Peter Örn

Social fobi kan ha sin grund i en obalans i hjärnan mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin, visar psykologiforskaren Olof Hjort vid Uppsala universitet i en ny studie. Upptäckten kan leda till en bättre förståelse för social fobi.

Medan tidigare forskning främst fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig visar nu doktoranden Olof Hjort, institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, att det kan handla om balansen mellan de två systemen. Det finns en annan balans mellan dessa hos personer med social fobi jämfört med kontrollpersoner.

Olof Hjort. Foto Sahar Roshanbin

-Interaktionen mellan serotonin- och dopamintransport förklarade mer av skillnaden mellan grupperna än varje transportör för sig. Det antyder alltså att man inte bör stirra sig blind på en signalsubstans i taget utan att balansen mellan olika system kanske är viktigare, säger Olof Hjorth i ett pressmeddelande.

Studien visar att de drabbade kan ha en obalans mellan serotonin- och dopamintransportörerna i amygdala och andra hjärnområden som är viktiga för rädsla, motivation och socialt beteende. Funktionen hos hjärnans signalämnen påverkas av hur stor mängd som återtransporteras till sändarcellen, vilket styrs av särskilda transportörproteiner.

– Vi har tidigare sett att en ökad produktion och förändrad återtransport in i cellen av serotonin är inblandad vid social fobi, vilket vi nu delvis replikerar. Men vi kan också för första gången visa att återtransporten av dopamin har ett samband med hur stora svårigheter personer med social fobi upplever, uppger Olof Hjorth.

I studien har forskarna använt PET-kamera (positronemissionstomografi) och fynden kan kanske leda till bättre förståelse för orsakerna till social ångest och på sikt leda till nya, mer effektiva behandlingar.

Studien Expression and co-expression of serotonin and dopamine transporters in social anxiety disorder: a multitracer positron emission tomography study är publicerad i Molecular Psychiatry.

Fler artiklar

  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Lovande resultat med metakognitiv terapi i grupp

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in