• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Köerna till Bup allt längre

Köerna till Bup allt längre

7 januari 2020 publicerad av Peter Örn

Andelen barn och unga som fått en första bedömning inom 30 dagar hos Bup har minskat kraftigt, från 90 procent 2015 till endast 62 procent 2018. Samtidigt ökar användningen av antidepressiva läkemedel bland unga. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Rapporten är enligt Socialstyrelsen den första i sitt slag där situationen i landets regioner avseende psykiatrisk vård och behandling till barn och unga jämförs. Ett 30-tal indikatorer och mått om vård, behandling och läkemedelsanvändning har jämförts. Resultatet visar att finns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller vård och behandling för olika psykiatriska diagnoser och tillstånd. Men det finns även skillnader mellan könen och mellan barn och unga vuxna i olika åldersgrupper.

I rapporten har man främst tittat på barn i åldern 13–17 år samt unga vuxna i åldern 18–24 år, och hur utvecklingen sett ut under åren 2013–2017. Andelen som fått vård inom den specialiserade öppenvården för någon form av psykiatrisk diagnos eller läkemedelsbehandling under perioden har ökat i båda grupperna. De regionala skillnaderna är stora. På exempelvis Gotland handlade det år 2017 om över 5000 barn i åldern 0–17 år per 100 000 som fått sådan vård, medan motsvarande andel i Västra Götaland var cirka 2000 barn.

Störst är ökningen i gruppen unga vuxna 18–24 år, i synnerhet bland unga kvinnor. 2017 var det drygt 12 procent av alla unga vuxna i landet som vårdades för någon form av psykiatrisk diagnos eller fick behandling med läkemedel. 15 procent av kvinnorna och 10 procent av männen.

Behandling för diagnoserna depression eller ångestsyndrom inom öppenvården har ökat under perioden och ökningen är också där tydligast bland unga kvinnor. Det är också vanligare att flickor och unga kvinnor får vård inom slutenvården efter att ha skadat sig själva jämfört med pojkar och unga män. Däremot har ingen ökning skett över tid. Mer än 80 procent av patienterna har ännu ett år efter självskadehandlingen fortsatt kontakt med läkare.

Återigen konstateras en ökad användning av antidepressiva läkemedel bland barn och unga. Och det är mer än dubbelt så många flickor och unga kvinnor som konsumerar antidepressiva läkemedel, jämfört med pojkar och unga män. Samtidigt har tillgängligheten till Bup försämrats och väntetider till såväl förstagångsbesök som utredning och behandling har ökat.

Läs mer i rapporten Öppna jämförelser psykiatrisk vård och behandling till barn och unga.

Fler artiklar

  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Acceptans avgörande vid KBT för barn
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in