• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt”

Psykologer: Att Thomas Quick erkände morden var logiskt”

25 oktober 2019 publicerad av Lennart Kriisa

Psykologen Cajsa Lindholm har en teori om varför Thomas Quick erkände morden som han senare friades ifrån.
Det fick hela gruppen som kritiserat frikännandet att ta plats i publiken.
–Thomas Quick försökte lösa tomheten, förklarade hon. 

Cajsa Lindholm var knuten till Säter som handledare för de anställda psykologerna när Thomas Quick var intagen som patient. Sedan dess har hon följt fallet, från att Thomas Quick erkände 30 mord, fälldes för åtta och slutligen friades från samtliga.

På torsdagskvällen bjöd hon in till ett seminarium på teater Lederman i Stockholm och drygt hundra personer tog plats i bänkraderna.

Psykologerna Cajsa Lindholm och Sverker Belin. Foto: Lennart Kriisa

Syftet var att ge en motbild till den nya filmen Quick, som bygger på Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick och Dan Josefssons bok Mannen som slutade ljuga. 

I den ålderstigna publiken fanns samtliga som kritiserat frikännandet av Thomas Quick: före detta justitierådet Göran Lambertz, åklagaren Christer van der Kwast, polisutredaren Seppo Penttinen, advokat Claes Borgström, psykologiprofessor Sven Å Christianson och journalisten Gubb Jan Stigson.

–Media har förenklat bilden och utmålat Thomas Quick som en mytoman, inledde Cajsa Lindholm och redogjorde för sin syn, men betonade samtidigt att hon inte ville ta ställning i skuldfrågan.

I stället redogjorde hon för objektrelationsteorin, som bygger på att en människa inte kan leva utan relationer, och dåliga relationer är bättre än inga alls. Den som utsätts för traumatiserande erfarenheter i barndomen upprepar inte sällan dessa i vuxenlivet, fast i omvänd destruktiv form.

–Offret identifierar sig med förövaren som ett försvar, förklarade Cajsa Lindholm och beskrev de traumatiska händelserna i Thomas Quicks barndom, som han berättat om i sin självbiografi Kvarblivelse.

Cajsa Lindholm har själv skrivit boken Thomas Quick – en analys av Thomas Quicks tankevärld, dess uppkomst och gestaltning (Dualis 2019).

En psykoterapeut i publiken undrade om Cajsa Lindholm ansåg att Thomas Quick är skyldig till morden.

–Om jag trodde att han var oskyldig hade jag inte skrivit boken, svarade Cajsa Lindholm.

Åklagaren Christer van der Kwast begärde ordet och undrade om hon kunde bedöma hur farlig Thomas Quick är i dag. Spekulationerna tog fart, inte minst med hjälp av psykologen Sverker Belin, som arbetat på Säter under 23 år, och nu satt på scenen bredvid Caisa Lindholm.

Sverker Belin betonade det osannolika i att Thomas Quick skulle ha fabricerat sina detaljerade berättelser i självbiografin Kvarblivelse och i journalisten Janne Mattsson bok Gåtan Thomas Quick.

-Med mina erfarenheter som terapeut är det helt enkelt inte möjligt, sa han.

Claes Borgström undrade om Thomas Quick hade varit mer trovärdig om han lämnat en sammanhängande berättelse från start.

–Nej, jag tror inte att Thomas Quick kunde berätta på något annat sätt än det han gjorde, svarade Cajsa Lindholm.

Cajsa Lindholm medgav samtidigt att hon blivit mer klarsynt sedan 1990-talet.

Cajsa Lindholm. Foto Lennart Kriisa

–Då tänkte vi att det räckte om patienten kunde berätta om händelser i barndomen för att patienten skulle växa. I dag tror jag att terapeuten måste ge patienten en puff, det räcker inte att vara en marschmallowsmamma, terapeuten måste vara en muskelmamma, sa Cajsa Lindholm.

Psykoanalytikern Johan Cullberg reste sig och invände:

–Att en patient med tidiga störningar ska knuffas ut från terapi är mycket farligt, det kan leda till självmord.

En man i publiken begärde ordet för att försvara den ifrågasatta teorin om bortträngda minnen.

–Samhället vågar inte acceptera bortträngda minnen, för det finns en rädsla för allt som skulle komma fram, argumenterade han och Cajsa Lindholm nickade.

–Bortträngda minnen är en självklarhet, ett barn kan inte förhålla sig till sådan utsatthet, sa hon.

En kvinna ifrågasatte att alla i publiken verkade så övertygade om att de fällande domarna mot Thomas Quick var korrekta.

–Varför blev han i så fall friad? undrade hon.

–Tja, det var ju för att åklagarna inte tyckte bevisningen räckte, då blev det ingen prövning i domstolen som därmed blev tvungen att frikänna Thomas Quick, sa advokat Claes Borgström och motiverade på nytt varför han ansåg att de första fällande domarna var korrekta.

Fotnot: En rad forskare, främst den amerikanska psykologen Elisabeth Loftus, har avvisat teorin om bortträngda minnen genom sin forskning om hur falska minnen kan planteras.

 

 

Fler artiklar

  • Elva före detta doktorander: "Professorn bröt ned oss"
  • Jung gör comeback
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in