• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Med fokus på de vuxna sprången

Med fokus på de vuxna sprången

15 oktober 2019 publicerad av Redaktionen

Människor har förutsättningar att växa, inte bara under barndomen, utan hela livet. Med sin nya bok vill Kristina Elfhag väcka intresse och fördjupa förståelsen för vår möjlighet till livslång psykologisk utveckling.
–Vi kan hela tiden utvecklas mot att bli något mer, tänka mer komplext, och mogna mot en allt större självinsikt, säger hon.

Text: Anna Wahlgren

På Sturebadet i Stockholm sitter en psykolog lutad över sin dator. Kristina Elfhag har årskort och här brukar hon också träna.

Kristina Elfhag är mån om att intervjun ska bli en bra stund också för mig och hon har i förväg förhört sig om jag vill träna och simma. Hon förser mig med badrock och badtofflor och har sett till att jag kan avsluta dagen med ett yogapass.

Delar av boken Livsutvecklingens psykologi har blivit till mellan relaxavdelningen och gymmet – med porlande vatten och lågmälda röster som ljudkuliss.

Foto: Fond & Fond

I nästan fyra år jobbade hon med boken. Nu har hon blivit intervjuad i flera medier om ämnet, men att synas är inte hennes drivkraft.

– Den ultimata mardrömmen måste vara att sitta i SVT-programmet Babels soffa, säger Kristina Elfhag. Men den lite skygga psykologen har en bakgrund på scenen.

– Min första viktiga värld var teatern. Från att jag var 14 till jag fyllde 21 var teatern mitt liv. Den var allt för mig. Jag började på Vår Teater, gick estetisk inriktning på gymnasiet, läste för pedagog, gick teaterskolor och jobbade på teatrar på kvällarna. När jag var 20 år sökte jag till Scenskolan och var en hårsmån från att komma in.

Kristina Elfhag var med i sista provet och satte upp delar av en pjäs tillsammans med Gunilla Röör och Lena Endre. Hon stupade på mållinjen, och rektorn uppmanade henne att söka igen nästa termin.

– Men jag hade gett allt. Folk sökte till Scenskolan tio gånger, men det kändes omöjligt för mig att inte ha någon ordning på mitt liv. Jag behövde komma in i ett sammanhang, inte bara träna repliker och gå mot en osäker framtid. Jag tappade gnistan som behövs för skapande. Att lämna teatern var en stor livskris, och jag hade inte redskap att förstå vad som hände mig.

Hon berättar om livskrisen som ett exempel på en passage i livet som man måste genom för att växa vidare. Det är ju det som den nya boken handlar om. Men också för att teaterkonsten och skapandet gav henne en insikt i medvetandets möjligheter, som blev en ingång till psykologin.

Foto: Fond & Fond

– Dessutom är människans alla knepigheter självklara förutsättningar i teatern, jag tyckte aldrig att det var konstigt att folk var som de var. Med oneurotiska människor som inte har några problem får du ingen intressant teater. I knepig-heterna finns något mänskligt.  Den inställningen var ytterligare
en ingång till psykologin.

Samtidigt behövde hon hitta en försörjning, och började jobba på daghem, som det hette på den tiden. I personalrummet låg en bok om utvecklingspsykologi signerad Gunilla Ladberg. Den gjorde starkt intryck, och på rasterna satt Kristina Elfhag i soffan med näsan i boken.

– Boken gav mig en karta till barnets utveckling som var fascinerande. Den gjorde barnets uttryck begripliga på ett formulerat sätt.

Så hamnade Kristina Elfhag på psykologlinjen i Uppsala, och kom sedan att fördjupa sig i personlighetsdiagnostik inom specialistutbildningen. Så småningom doktorerade hon vid överviktsenheten på Karolinska institutet.

– Forskningen tilltalade mig. Att identifiera mer övergripande mönster. Den enskilda människan är förstås intressant, men jag ville vidga sammanhanget – för mig var forskningen att komma in i en större värld.

Hon har heller aldrig varit rädd för att jobba hårt, det är tegelstenen Livsutvecklingens psykologi ett bevis på. Boken handlar om att utvecklingen av det egna jaget fortsätter genom hela livet. Men det sker inte av sig själv. Vi utvecklas genom livets utmaningar, och genom de möjligheter som kultur och samhälle ger. I grunden bär vi på en kraft som söker utveckling, en strävan efter att skapa mening i vår tillvaro. Det kan till slut leda oss in i nya livsfaser av ökad förståelse och nya perspektiv, där vi blir till något mer än den vi dittills varit.

– Barnets utveckling är så självklar för oss. Också tonåringens. Trotsålder och frigörelseperioder – det finns i vårt allmänna språkbruk. Men sen då?! Därefter har vi ingen riktig karta för utvecklingen. Vi tappar gnistan, men får inte fatt i vad som händer. Vi har inget språk för krisen, inga modeller. Vi är inte nödvändigtvis deprimerade, i stället är vi inne i ett utvecklingssteg. Vi har kommit till en punkt då vi inte längre kan fortsätta som tidigare. Det är inget konstigt eller förfärligt som händer, utan det är en passage som vi måste igenom för att ta oss vidare i livet. Vi behöver få nya perspektiv och vi behöver granska det som har varit. Vi är på väg mot en större, och mer komplex, värld.

Människan har förstås alltid vetat att vi utvecklas också som vuxna, däremot har vi inte kunnat samlas runt gemensamma begrepp om vad som händer efter 20-årsåldern.

Mognadssprången kan uppstå i samband med en kris, när något drabbar oss, men det kan också handla om ett behov av utveckling som leder fram till en kris.

– I bland sker något dramatiskt som tvingar oss till förändring. Men det kan också handla om att vi behöver lämna något som är utlevat, som inte längre håller. Många förstår inte vad som händer och dövar sin smärta i droger, alkohol, shopping – allt för att dämpa dissonansen i livet.

De vuxna sprången är lika viktiga som barnets och tonåringens, menar Kristina Elfhag.

– Alternativet är att vara kvar i det stillastående. Men då reproducerar man ju bara ett visst tänkande och fungerande. Dissonansen i livet är därför central, den gör att vi kommer vidare.

En viktig person i Kristina Elfhags eget liv är hennes expartner. Han har ett förflutet inom näringslivet, men har med åren blivit mer och mer av en filantrop och social entreprenör. Han köpte ön Ekskäret i Stockholms skärgård, som är basen för stiftelsen Ekskäret där det bland annat arrangeras ungdomsläger, livsåskådningsläger som liknar konfirmationsläger utan
att fokusera på kristendomen. Det är också inom Ekskäret som Kristina Elfhag bedriver sin nuvarande forskning.

– Min expartner har betytt mycket, apropå vad man behöver få från omgivningen. För mig var hans inspiration en skjuts. Han kom med massa kunskaper och öppnade dörrar till nya världar. Vi kunde ägna två dagar under en resa åt att diskutera Kants filosofi. Vi läste Nietzsche på tyska. Min mamma är visserligen tyska, men det var ändå en utmaning.

Litteraturen har spelat en viktig roll i Kristina Elfhags liv, och karaktärer som Lenù och Lila i Elena Ferrantes romaner finns med i boken som illustrationer av utvecklingsprocesser.

Foto: Fond & Fond

– Som för många andra är kulturen något som inspirerar och ger mig livsviktig näring. Berättelserna är ju människans sätt att fånga verkligheten. Dessutom gör de både texten och forskningen mer levande, och ger mig som skribent en högre frihetsgrad. Som forskare får man inte sväva ut, man ska hålla sig inom sin ram. Men när jag skriver om litterära karaktärer finns inte på samma sätt rätt eller fel.

Kristina Elfhag hoppas att boken ska inspirera människor till utveckling, och inspirera psykologer till att se patienternas problem i ett vidare perspektiv. Framför allt vill hon bidra med nya begrepp för de mentala språng som vi tar i vuxen ålder.

– Vi psykologer har fokuserat på problemområden och inre processer, men kanske förlorat helheten i vart utvecklingen är på väg. När människor går  till psykologer för att de tror att de är deprimerade eller har andra symptom kanske de i själva verket är inne i ett utvecklingssprång, och med möda är på väg mot ökad komplexitet och djup. Patienten kan behöva se vissa saker i livet på ett nytt sätt, ta ett kliv ur något för att få syn på det.

Och den egna utvecklingen ser vi först i efterhand.

– Man tänker ju oftast inte »nu utvecklas jag«. Men när vi har perspektiv och blickar tillbaka kan vi se det. Om jag tittar tillbaka på mig själv för 20-30 år sedan så var jag samma person, men ändå inte. Saker som betydde något då, är inte alls viktiga i dag. Skrivandet och forskningen, det jag håller på med nu, innebär en sådan enorm frihet. Här ser jag möjligheterna i dag.

 

Fakta:

Kristina Elfhag

Yrke:  Psykolog, medicine doktor och forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Ålder: 57 år.

Bor: På Östermalm i Stockholm.

Bakgrund: Inom vuxenpsykiatrin med specialistutbildning inom personlighets-diagnostik. Har därefter forskat inom psykologi och personlighetsaspekter.

Aktuell: Med boken Livsutvecklingens psykologi (Fri Tanke Förlag).

Forskaren: Forskar inom Stiftelsen Ekskäret som vill främja mänsklig utveckling mot ökad medvetenhet, med utvärdering av Protus livsåskådningsläger för ungdomar. För utvärdering mäts psykologiska dimensioner som känsla av sammanhang och begriplighet, och mål och mening i livet. Även personlighet har betydelse för vad vi behöver för livsutvecklingen. Kristina Elfhag vill också mäta den senare livsutvecklingens möjligheter. Vid Karolinska institutet samlas dessa forsknings-initiativ inom Centrum för  social hållbarhet.

 

 

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Den ovärdiga klappjakten

Många har försökt sätta dit pedofiljägaren Patrik Sjöberg men han vinner tyvärr varje debatt, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

”Den hemliga gästen var höjdpunkten”

Därför får kvinnor mer sällan autismdiagnos

Tre nationella enheter ska behandla könsdysfori

“Jag har lovat att bidra med globala inspel”

Startade blogg om psykoterapi

“Ladda magneten, kära arbetsgivare”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in