• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp

Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp

2 september 2019 publicerad av Peter Örn

Tröskeln för att våga berätta är ofta högre än annars men de utsatta barnen drabbas minst lika hårt som vid övergrepp offline, berättar psykologiforskaren Malin Joleby vid Göteborgs universitet. 

Antalet anmälda fall av utnyttjande av barn för sexuell posering ökade mellan 2008 och 2018 från 70 per år till 876 per år. En stor del av ökningen utgörs av nätbaserade sexuella övergrepp. De som utsätts mår generellt sett lika dåligt, eller till och med sämre, än barn som upplever övergrepp »offline«.

Malin Joleby

Det säger Malin Joleby, forskare i rättspsykologi och utvecklingspsykologi vid Göteborgs universitet. Hon är nu mitt i sitt avhandlingsarbete om psykologiska konsekvenser hos barn som utsatts för nätbaserade sexuella övergrepp.

– Forskning visar att barnen kan drabbas av ångest, ätstörningar, sömnbesvär, depressioner och självhat, och de rapporterar höga nivåer av PTSD, säger Malin Joleby.

Vid nätbaserade övergrepp har offret själv tvingats ta en aktiv roll, ibland efter hot från den offret kommunicerar med. Och hoten tar sig allt mer direkta former.

– Visst finns det grooming även på nätet, men fler och fler förövare går förbi den processen och riktar sig i stället omgående in på mycket grova hot. Det kan handla om hot om att mörda flickans mamma och liknande. Vi vuxna kan tycka att sådana hot inte behöver tas på allvar, att de bara är konstiga, men för ett barn i kanske sjuårsåldern upplevs sådana hot verkliga, säger Malin Joleby.

Hon har som en del i sitt avhandlingsarbete analyserat alla svenska domar från 2017 där brottsrubriceringen varit »utnyttjande av barn för sexuell posering«, det lagrum nätbaserade sexuella övergrepp mot barn ofta ryms inom. Totalt 50 domar. Medelåldern bland gärningsmännen var 34 år.

– Dömda gärningsmän uppger själva att strategin med direkta grova hot fungerar. Den verkar dessutom öka och man kan fråga sig om de blir inspirerade av varandra, om de kanske kommunicerar med varandra på olika forum?

För offret, som med hot tvingas vara aktiv, blir känslan av skuld och skam mer uttalad än annars. Vissa uttrycker en oro för att de själva gjort något olagligt eftersom de varit en aktiv part. Andra har själva tagit initiativet som en naturlig del av det egna sexuella utforskandet, i tron att motparten var en jämnårig.

Som en del av sitt avhandlingsarbete intervjuar Malin Joleby nu unga kvinnor och män som tidigare erfarit nätbaserade övergrepp.

– Jag har träffat kvinnor som fortfarande lider psykiskt av det, trots att det gått många år sedan händelsen. Det finns en rad faktorer som kan påverka sådant, som den enskildes sårbarhet eller om övergreppen filmades och spreds vidare på nätet, säger hon.

Malin Joleby anser att psykologer och psykoterapeuter alltför sällan tar upp frågan om erfarenheter av nätbaserade sexuella övergrepp med sina klienter.

– Våga fråga och var beredd att lyssna på barnets berättelse, säger Malin Joleby.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

»Terapeutisk relation viktig även vid internet-PDT«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer