• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp

Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp

2 september 2019 publicerad av Peter Örn

Tröskeln för att våga berätta är ofta högre än annars men de utsatta barnen drabbas minst lika hårt som vid övergrepp offline, berättar psykologiforskaren Malin Joleby vid Göteborgs universitet. 

Antalet anmälda fall av utnyttjande av barn för sexuell posering ökade mellan 2008 och 2018 från 70 per år till 876 per år. En stor del av ökningen utgörs av nätbaserade sexuella övergrepp. De som utsätts mår generellt sett lika dåligt, eller till och med sämre, än barn som upplever övergrepp »offline«.

Malin Joleby

Det säger Malin Joleby, forskare i rättspsykologi och utvecklingspsykologi vid Göteborgs universitet. Hon är nu mitt i sitt avhandlingsarbete om psykologiska konsekvenser hos barn som utsatts för nätbaserade sexuella övergrepp.

– Forskning visar att barnen kan drabbas av ångest, ätstörningar, sömnbesvär, depressioner och självhat, och de rapporterar höga nivåer av PTSD, säger Malin Joleby.

Vid nätbaserade övergrepp har offret själv tvingats ta en aktiv roll, ibland efter hot från den offret kommunicerar med. Och hoten tar sig allt mer direkta former.

– Visst finns det grooming även på nätet, men fler och fler förövare går förbi den processen och riktar sig i stället omgående in på mycket grova hot. Det kan handla om hot om att mörda flickans mamma och liknande. Vi vuxna kan tycka att sådana hot inte behöver tas på allvar, att de bara är konstiga, men för ett barn i kanske sjuårsåldern upplevs sådana hot verkliga, säger Malin Joleby.

Hon har som en del i sitt avhandlingsarbete analyserat alla svenska domar från 2017 där brottsrubriceringen varit »utnyttjande av barn för sexuell posering«, det lagrum nätbaserade sexuella övergrepp mot barn ofta ryms inom. Totalt 50 domar. Medelåldern bland gärningsmännen var 34 år.

– Dömda gärningsmän uppger själva att strategin med direkta grova hot fungerar. Den verkar dessutom öka och man kan fråga sig om de blir inspirerade av varandra, om de kanske kommunicerar med varandra på olika forum?

För offret, som med hot tvingas vara aktiv, blir känslan av skuld och skam mer uttalad än annars. Vissa uttrycker en oro för att de själva gjort något olagligt eftersom de varit en aktiv part. Andra har själva tagit initiativet som en naturlig del av det egna sexuella utforskandet, i tron att motparten var en jämnårig.

Som en del av sitt avhandlingsarbete intervjuar Malin Joleby nu unga kvinnor och män som tidigare erfarit nätbaserade övergrepp.

– Jag har träffat kvinnor som fortfarande lider psykiskt av det, trots att det gått många år sedan händelsen. Det finns en rad faktorer som kan påverka sådant, som den enskildes sårbarhet eller om övergreppen filmades och spreds vidare på nätet, säger hon.

Malin Joleby anser att psykologer och psykoterapeuter alltför sällan tar upp frågan om erfarenheter av nätbaserade sexuella övergrepp med sina klienter.

– Våga fråga och var beredd att lyssna på barnets berättelse, säger Malin Joleby.

Fler artiklar

  • Möt Malin Bergström: "Har inget problem med att folk bli förbannade"
  • "Räcker inte med att ställa öppna frågor till ett barn"
  • Psykologen ingen träffar frivilligt

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in