• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp

Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp

2 september 2019 publicerad av Peter Örn

Tröskeln för att våga berätta är ofta högre än annars men de utsatta barnen drabbas minst lika hårt som vid övergrepp offline, berättar psykologiforskaren Malin Joleby vid Göteborgs universitet. 

Antalet anmälda fall av utnyttjande av barn för sexuell posering ökade mellan 2008 och 2018 från 70 per år till 876 per år. En stor del av ökningen utgörs av nätbaserade sexuella övergrepp. De som utsätts mår generellt sett lika dåligt, eller till och med sämre, än barn som upplever övergrepp »offline«.

Malin Joleby

Det säger Malin Joleby, forskare i rättspsykologi och utvecklingspsykologi vid Göteborgs universitet. Hon är nu mitt i sitt avhandlingsarbete om psykologiska konsekvenser hos barn som utsatts för nätbaserade sexuella övergrepp.

– Forskning visar att barnen kan drabbas av ångest, ätstörningar, sömnbesvär, depressioner och självhat, och de rapporterar höga nivåer av PTSD, säger Malin Joleby.

Vid nätbaserade övergrepp har offret själv tvingats ta en aktiv roll, ibland efter hot från den offret kommunicerar med. Och hoten tar sig allt mer direkta former.

– Visst finns det grooming även på nätet, men fler och fler förövare går förbi den processen och riktar sig i stället omgående in på mycket grova hot. Det kan handla om hot om att mörda flickans mamma och liknande. Vi vuxna kan tycka att sådana hot inte behöver tas på allvar, att de bara är konstiga, men för ett barn i kanske sjuårsåldern upplevs sådana hot verkliga, säger Malin Joleby.

Hon har som en del i sitt avhandlingsarbete analyserat alla svenska domar från 2017 där brottsrubriceringen varit »utnyttjande av barn för sexuell posering«, det lagrum nätbaserade sexuella övergrepp mot barn ofta ryms inom. Totalt 50 domar. Medelåldern bland gärningsmännen var 34 år.

– Dömda gärningsmän uppger själva att strategin med direkta grova hot fungerar. Den verkar dessutom öka och man kan fråga sig om de blir inspirerade av varandra, om de kanske kommunicerar med varandra på olika forum?

För offret, som med hot tvingas vara aktiv, blir känslan av skuld och skam mer uttalad än annars. Vissa uttrycker en oro för att de själva gjort något olagligt eftersom de varit en aktiv part. Andra har själva tagit initiativet som en naturlig del av det egna sexuella utforskandet, i tron att motparten var en jämnårig.

Som en del av sitt avhandlingsarbete intervjuar Malin Joleby nu unga kvinnor och män som tidigare erfarit nätbaserade övergrepp.

– Jag har träffat kvinnor som fortfarande lider psykiskt av det, trots att det gått många år sedan händelsen. Det finns en rad faktorer som kan påverka sådant, som den enskildes sårbarhet eller om övergreppen filmades och spreds vidare på nätet, säger hon.

Malin Joleby anser att psykologer och psykoterapeuter alltför sällan tar upp frågan om erfarenheter av nätbaserade sexuella övergrepp med sina klienter.

– Våga fråga och var beredd att lyssna på barnets berättelse, säger Malin Joleby.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer