• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ökad känslighet för negativ feedback

Ökad känslighet för negativ feedback

13 augusti 2019 publicerad av Peter Örn

Unga med självskadebeteende påverkas mer negativt än andra jämnåriga av negativ feedback på sociala medier och kan dessutom uppleva att de får mer negativ feedback än vad de faktiskt får, visar en svensk studie.

Goda sociala interaktioner är särskilt viktiga under tonåren och det är belagt att det finns en koppling mellan social stress och självskadebeteende hos ungdomar. Känslan att inte duga, få kritik och känna sig avvisad i sociala sammanhang ligger ofta bakom självskadebeteenden.

Forskaren Irene Perini på Center for Social and Affective Neuroscience, Linköpings universitet, har i en studie jämfört en grupp med 27 friska tonåringar med lika många tjejer med självskadebeteende. För testet användes ett online-spel som efterliknar den interaktion ungdomar har med varandra i sociala medier. I spelet får de ta ställning till om de gillar sina medspelare och de blir också själva bedömda. Hur de än interagerar får de exakt lika många tummen upp som tummen ner.

I försöken ingick bland annat analyser av bilder tagna med magnetkamera (fMRI) och när det gällde aktiveringen av relevans-nätverket, the salience network, visade försöken ingen skillnad mellan de två grupperna. Men i samband med testet fick de också svara på ett antal frågor: Hur ofta fick du tummen ner? Hur kändes det? Gillade du personen du spelade med? Gillar du ditt eget ansikte? Här visade resultaten signifikanta skillnader.

De tjejer som har ett självskadebeteende trodde att de fått tummen ner betydligt fler gånger än de faktiskt fått, och den negativa feedbacken påverkar dem också starkare än kontrollgruppen. De gillade i lägre grad sin motspelare och de gillade inte heller sin egen bild (en selfie) i samma utsträckning som kontrollgruppen.

Fördjupade bildanalyser visade också en annorlunda hjärnaktivering hos gruppen med självskadebeteende, med aktivering vid förväntan i den del som brukar kopplas till känslor och reflektion.

Irene Perini säger i en kommentar till resultaten bland annat att det vore önskvärt om föräldrar och terapeuter informerar ungdomar med självskadebeteende att de har en större känslighet än andra och att de lätt övertolkar det negativa.

Artikeln Brain-based classification of negative social bias in adolescents with nonsuicidal self-injury: Findings from simulated online social interaction är publicerad i EClinical Medicine (The Lancet).

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Psykologer efterfrågas till diabetesvård för unga
  • Acceptans avgörande vid KBT för barn

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in