• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

Ny kunskap om orsakerna till självvald isolering

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Interpersonella svårigheter den vanligaste orsaken till självvald isolering (hikikomori) och en stor andel drabbade har en historia med psykiatrisk sjukdom, visar en stor populationsbaserad studie om fenomenet.

I Japan kallas det hikikomori. Det handlar om människor som isolerar sig i sina hem, kanske till och med i ett enda av hemmets rum, under månader eller år. Det är i Japan som fenomenets främst har uppmärksammats, uppskattningsvis är närmare 2 procent av den japanska befolkningen i åldern 15–39 år i ett hikikomori-tillstånd. Men det är ett fenomen som har börjat uppmärksammats allt mer även i västvärlden. Trots omfattningen, och det ofta stora lidandet för den enskilde, är den psykologiska kunskapen relativt begränsad om fenomenet.

Nu har en stor populationsbaserad studie genomförts i Japan för att öka kunskapen om hikikomori. Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Frontiers in Psychiatry, innefattar cirka 3 300 slumpmässigt utvalda individer mellan 15 och 39 år på 200 olika platser i Japan. Deltagarna bestod av ungefär lika många män som kvinnor.

Resultatet visar att hikikomori inte alls i huvudsak är ett storstadsfenomen, vilket man tidigare misstänkt. Det var lika vanligt att de närmare 2 procent som betecknades vara i ett hikikomori-tillstånd levde på små orter eller på landet, som i en storstad. Det fanns inte heller någon skillnad mellan geografiska regioner, samhällsklass eller antal familjemedlemmar. En demografisk faktor stack dock ut som skyddande: att bo i ett område med många butiker och annan serviceverksamhet. Drygt 40 procent hade levt i hikikomori i mer än tre år och männen dominerade bland dem i hikikomori, med drygt 65 procent.

Jämfört med befolkningen i övrigt var det vanligare bland dem i hikikomori att ha en historia med psykiatrisk sjukdom (cirka 38 procent) att de hoppat av skolan och hade ett självskadebeteende. På vilket sätt den höga förekomsten av psykiatrisk sjukdom är relaterad till hikikomori – en orsak eller en effekt – ger studien inget svar.

Den starkaste faktorn var dock interpersonella svårigheter, som uttrycktes i termer av oro att möta människor man känner, vad andra ska tänkta om dig och svårigheter att ingå i grupper. Till skillnad från social fobi och generaliserat ångestsyndrom handlar dessa personers rädslor om att möta människor de känner, skriver forskarna. Den näst starkaste faktorn var ett suicidalt beteende.

Den nya kunskap som studien genererat skulle eventuellt kunna användas för att hitta nya behandlingsvägar, skriver forskarna, exempelvis genom att mer noggrant bedöma, och vid interventionen utgå från de specifika rädslor den drabbade bär på. En ytterligare möjlighet vore att öka satsningarna i skolan för att minska antalet elever som hoppar av sin utbildning.

Studien Hikikomori Is Most Associated With Interpersonal Relationships, Followed by Suicide Risks: A Secondary Analysis of a National Cross-Sectional Study publicerades online i Frontiers in Psychiatry den 16 april.

Fler artiklar

  • "Min bakgrund ger mig en helgjuten förståelse"
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in