• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Förmågan att dela upplevelser kan indikera autism

Förmågan att dela upplevelser kan indikera autism

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Svårigheter för ett spädbarn att dela upplevelser med vuxna kan indikera en riskökning för autism, framgår av forskning vid Uppsala Barn- och Babylab. Huruvida resultaten kan få ett kliniskt värde är dock för tidigt att säga.

I en ny publicerad studie från Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet har forskarna undersökt förmågan till delad uppmärksamhet hos spädbarn med storasyskon som har diagnosen autism. Att ha ett äldre syskon med autism ökar sannolikheten att själv få diagnosen jämfört med befolkningen i stort, även om de flesta av dessa barn utvecklas normalt. Totalt ingick 81 småsyskon (10, 14 och 18 månader gamla) i studien. Kontrollgruppen bestod av 31 barn med storasyskon utan autismdiagnos.

Barnen som ingick i studien fick sitta i sina föräldrars knä, när en udda och färgglad lampa plötsligt började blinka och som till synes var utom synhåll för experimentledaren. Lampan blinkade i tio sekunder för att barnet skulle få tid att försöka visa sin förälder och initiera delad uppmärksamhet om det ville det. Barnens blick registrerades med en så kallad eye tracker, ett instrument som mäter blickens rörelser.

De spädbarn som senare inte utvecklade autism tittade ofta fram och tillbaka mellan det blinkande ljuset och experimentledaren, som om de försökte att påkalla experimentledarens uppmärksamhet och dela upplevelsen med denne, vilket också var det förväntade. De spädbarn som senare fick autismdiagnos, 22 av de 81 barnen, tittade fram och tillbaka mellan lampan och experimentledaren mycket mer sällan, vilket antyder att barn med autism inte skapar lika många kommunikativa situationer med vuxna när de är spädbarn.

På gruppnivå är resultaten statistiskt säkerställda, men på individnivå var träffsäkerheten för låg för att kunna förutsäga utvecklingen och forskarna menar att det är för tidigt att uttala sig om metodens eventuella kliniska värde.

Studien Joint attention in infancy and the emergence of autism är publicerad i Biological Psychiatry.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • Psykologer efterfrågas till diabetesvård för unga

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in