• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Påtagligt problem

Påtagligt problem

7 maj 2019 publicerad av Redaktionen

Från fackligt håll konstaterar man att  pinnjakten är ett fenomen som är här för att stanna. Men ingen vet hur vanligt det är. Däremot är man säker på att det finns negativa konsekvenser för psykologerna.

Text: Anna Hjorth

Att räkna pinnar är ett sätt att styra som inte skapar tillit eller en god arbetsmiljö. Det säger Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg.

– Det är väldigt vanligt och ett påtagligt problem för många. Det är ju inte pinnarna i sig som är farliga, utan att man hamnar i en etisk stress. Och det finns en tydlig kvalitetsaspekt. Risken är alltid att man hamnar i en konflikt med arbetsgivarens krav på produktion, om man känner att man inte klarar att leverera kvalitet i den takten.

Anders Wahlberg
Foto: Ulrica Zwenger

Hur många patienter som det är rimligt att en psykolog ska ta emot på en dag eller på en vecka går inte att säga, enligt Psykologförbundet. Det beror på vilken typ av verksamhet det handlar om. Det finns verksamheter där man har en hög genomströmning av patienter men ändå kan leverera kvalitet.

– Alla som räknar pinnar har det inte dåligt, säger Anders Wahlberg.

Däremot menar han att pinnjakten ställer höga krav på att både chefer och medarbetare kan föra ett samtal om kvantitet kontra kvalitet. Där chefen förstår att det inte går att producera och ta emot lika många patienter i samma takt, oavsett hur problembilden ser ut. Och där arbetsklimatet är sådant att medarbetare vågar säga ifrån när det blir för mycket.

– Att vi har produktionskrav kommer vi aldrig att komma ifrån. Och det är i sig inte alls orimligt i någon typ av verksamhet. Privata företag, som företagshälsovård till exempel, skulle gå under annars. Och i den offentliga verksamheten handlar det ju om skattepengar.

Psykologförbundet försöker framförallt att agera lokalt mot den hårdaste pinnjakten och konsekvenserna av den. Som stress och sjukskrivningar, till exempel.

Vi driver enskilda ärenden och pratar om detta lokalt, påverkar och argumenterar med arbetsgivare. Konflikten mellan kvalitet och kvantitet är starkt kopplad till upplevelsen av stress bland våra medlemmar. Vi vet också att många psykologer är drabbade av stressrelaterade sjukdomar. säger Anders Wahlberg.

En del av den privata sektorn är företagshälsovården. Där arbetar psykologer, läkare och andra yrkesgrupper som konsulter med att skapa friska arbetsplatser. De har fokus på organisation och hur personer ska få tillbaka sin arbetsförmåga.

– Ja, vi säljer en konsulttjänst som arbetsgivaren betalar för, inte vård. Det går att jämföra med andra typer av konsulttjänster. I både privat och offentlig verksamhet finns det självklart ett produktionskrav. Men det kanske blir mer uppenbart i den privata sektorn, när verksamheten måste gå runt varje månad för att kunna betala ut lön till de anställda, förklarar Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Peter Munck af Rosenschöld

I en privat verksamhet, där ett annat företag betalar för en tjänst, gäller det att kunna följa upp vad som har levererats och vilket utfall det har fått.

– Det kräver uppdragsgivaren, och som företag har du också budget och produktionsmål att leva upp till, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Han menar att det ser likadant ut i alla konsultbranscher.

– Samtidigt är det extremt svårt att mäta insatserna som företagshälsovården gör för att få en person att komma tillbaka i arbete. Vi stöttar och sätter igång processer hos en människa, men hur ska de mätas?

Peter Munck af Rosenschöld säger att det är viktigt att företagshälsovården och arbetsgivaren hela tiden har en dialog om vilka effekter insatserna kan förväntas ge. Utfallet av uppdraget ska bli rätt och rimligt för alla inblandade att genomföra.

– Det är viktigt att diskutera sina egna ambitioner som psykolog med sin arbetsgivare även inom företagshälsovården. Skillnaden mellan företagshälsovården och hälso- och sjukvården är ju att man har arbetsplatsen i fokus och inte individen i sig. Och till skillnad mot den offentligt finansierade sektorn måste man ta betalt för sina tjänster, men där finns ju likheten med hur det fungerar i den privata sjukvården.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer