Från fackligt håll konstaterar man att pinnjakten är ett fenomen som är här för att stanna. Men ingen vet hur vanligt det är. Däremot är man säker på att det finns negativa konsekvenser för psykologerna.
Text: Anna Hjorth
Att räkna pinnar är ett sätt att styra som inte skapar tillit eller en god arbetsmiljö. Det säger Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg.
– Det är väldigt vanligt och ett påtagligt problem för många. Det är ju inte pinnarna i sig som är farliga, utan att man hamnar i en etisk stress. Och det finns en tydlig kvalitetsaspekt. Risken är alltid att man hamnar i en konflikt med arbetsgivarens krav på produktion, om man känner att man inte klarar att leverera kvalitet i den takten.
Foto: Ulrica Zwenger
Hur många patienter som det är rimligt att en psykolog ska ta emot på en dag eller på en vecka går inte att säga, enligt Psykologförbundet. Det beror på vilken typ av verksamhet det handlar om. Det finns verksamheter där man har en hög genomströmning av patienter men ändå kan leverera kvalitet.
– Alla som räknar pinnar har det inte dåligt, säger Anders Wahlberg.
Däremot menar han att pinnjakten ställer höga krav på att både chefer och medarbetare kan föra ett samtal om kvantitet kontra kvalitet. Där chefen förstår att det inte går att producera och ta emot lika många patienter i samma takt, oavsett hur problembilden ser ut. Och där arbetsklimatet är sådant att medarbetare vågar säga ifrån när det blir för mycket.
– Att vi har produktionskrav kommer vi aldrig att komma ifrån. Och det är i sig inte alls orimligt i någon typ av verksamhet. Privata företag, som företagshälsovård till exempel, skulle gå under annars. Och i den offentliga verksamheten handlar det ju om skattepengar.
Psykologförbundet försöker framförallt att agera lokalt mot den hårdaste pinnjakten och konsekvenserna av den. Som stress och sjukskrivningar, till exempel.
Vi driver enskilda ärenden och pratar om detta lokalt, påverkar och argumenterar med arbetsgivare. Konflikten mellan kvalitet och kvantitet är starkt kopplad till upplevelsen av stress bland våra medlemmar. Vi vet också att många psykologer är drabbade av stressrelaterade sjukdomar. säger Anders Wahlberg.
En del av den privata sektorn är företagshälsovården. Där arbetar psykologer, läkare och andra yrkesgrupper som konsulter med att skapa friska arbetsplatser. De har fokus på organisation och hur personer ska få tillbaka sin arbetsförmåga.
– Ja, vi säljer en konsulttjänst som arbetsgivaren betalar för, inte vård. Det går att jämföra med andra typer av konsulttjänster. I både privat och offentlig verksamhet finns det självklart ett produktionskrav. Men det kanske blir mer uppenbart i den privata sektorn, när verksamheten måste gå runt varje månad för att kunna betala ut lön till de anställda, förklarar Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.
I en privat verksamhet, där ett annat företag betalar för en tjänst, gäller det att kunna följa upp vad som har levererats och vilket utfall det har fått.
– Det kräver uppdragsgivaren, och som företag har du också budget och produktionsmål att leva upp till, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Han menar att det ser likadant ut i alla konsultbranscher.
– Samtidigt är det extremt svårt att mäta insatserna som företagshälsovården gör för att få en person att komma tillbaka i arbete. Vi stöttar och sätter igång processer hos en människa, men hur ska de mätas?
Peter Munck af Rosenschöld säger att det är viktigt att företagshälsovården och arbetsgivaren hela tiden har en dialog om vilka effekter insatserna kan förväntas ge. Utfallet av uppdraget ska bli rätt och rimligt för alla inblandade att genomföra.
– Det är viktigt att diskutera sina egna ambitioner som psykolog med sin arbetsgivare även inom företagshälsovården. Skillnaden mellan företagshälsovården och hälso- och sjukvården är ju att man har arbetsplatsen i fokus och inte individen i sig. Och till skillnad mot den offentligt finansierade sektorn måste man ta betalt för sina tjänster, men där finns ju likheten med hur det fungerar i den privata sjukvården.
