• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Konferensrapport · Dödens roll i terapin

Dödens roll i terapin

25 april 2019 publicerad av Redaktionen

“Förödande”, “mäktig” och “omöjlig att förstå”. Som en förberedelse inför sitt framtida arbete med döden bjöd psykologstudenterna vid Umeå universitet in den existentiella terapeuten Lance Cederström.

Det talas för lite om döden på psykologutbildningen. Det tyckte Psykologförbundets studentförening vid Umeå universitet, som bestämde sig för att anordna en heldag på temat. Med bland talarna den 11 april fanns bland andra den existentiella terapeuten Lance Cederström. Att jobba med döden i terapi, beskriver han som att arbeta med stämningen i rummet.

Lance Cederström. Foto: Sofie Gisslén

– Under de fyrtio år som jag varit terapeut har jag inte varit med om en enda terapitimme där döden inte varit närvarande.

Om terapeuten är öppen för att prata om döden, då kommer så gott som alla klienter att lyfta ämnet, fortsätter Lance Cederström. Men det finns också tillfällen då det är terapeutens ansvar att börja. Det kan till exempel handla om situationer där klienten använder förnekande av döden som en strategi för att undvika ångest.

– Om jag då tar upp ämnet är jag lojalare och mer kärleksfull mot klienten än vad den är mot sig själv. Men om jag helst undviker samtal om döden, då kommer klienten känna av det och inte våga berätta.

Lance Cederström utför även behandlingar med kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. Till skillnad från de inriktningarna finns det i den existentiella terapin en mer uttalad plats för döden, då döden är ett ofrånkomligt villkor för att existera. Att känna existentiell ångest, dödsångest, tycker Lance Cederström inte är något konstigt. Döden kan till exempel vara jobbigt uppfordrande.

– Döden väcker frågor. “Vad gör du med livet? Lever du meningsfullt? Tar du moraliskt ansvar? Snart är din tid slut.” Döden vill att vi tar livet på allvar.

Lance Cederström beskriver dödens kraft som “förödande”.

– Jag har mött döden många gånger, både i professionen och i privatlivet. En gång var jag på begravning för mitt barns husdjur, och jag grät.

De jobbiga känslorna till trots, vill Lance Cederström kalla ångesten inför döden för “din bästa vän som får dig att våga”. För att kunna växa som människa är det nödvändigt att känna dödsångest, menar han. Han exemplifierar genom att be studenterna som snart tar examen att räcka upp händerna.

– Ni som går ut nu till sommaren – ni står inför döden. Relationerna som ni har till kurskamraterna kommer aldrig tillbaka så som de är nu. Men ni måste döda studietiden, för att kunna ge plats för något annat. Det är det som är att växa: att hela tiden transformeras, precis som enligt fysikens lag om entropi, att alltings sönderfall och alltings födelse pågår konstant. Du är något, och du vill bli något annat.

Lance Cederström citerar Karin Boyes “Ja visst gör det ont”, och konstaterar:

– Det gör ont att växa. Att ha en längtan om att förverkliga sin potential är ångestfyllt. Men som psykologer och terapeuter ska vi inte ta ifrån klienterna rätten att känna den existentiella smärta som hör livet är, utan istället våga möta dem i den, och stå för kärlek och hopp. För att växa är också befrielse.

Den som är rädd för döden är många gånger också rädd för livet, fortsätter han. Och ett liv helt utan ångest skulle innebära ett isolerat liv där allting måste undvikas.

Att kunna samtala om döden på ett fördjupat sätt, tror Lance Cederström skulle vara positivt för den psykiska hälsan. Han tycker att svenskarnas syn på döden, som gått ifrån att vara något offentligt, välbekant och ritualiserat, till att bli något individualiserat, medikaliserat och “undangömt på sjukhus”, är destruktiv.

– Det finns en uppfattning om att döden ligger längst bort i våra liv. Döden har blivit något främmande, associerat med sjukdom. Jag har till och med mött klienter som sagt att de känner sig “kränkta” över dödens existens. Då har konsumentperspektivet gått lite för långt, säger Lance Cederström med ett skratt.

Döden ser han som livets siamesiska tvilling: lika nu, lika mystisk och lika omöjlig att förstå sig på. Han vet om att döden kan väcka prestationsångest, inte bara hos psykologer, utan hos läkare, präster och andra yrkesgrupper som jobbar i dess närhet.

– Prestation är en förbannelse, men den är också ett ego-projekt. För att kunna möta någon som till exempel är i chock och sorg efter ett dödsfall, måste psykologen kunna frigöra sig från prestation.

Det är inte helt lätt, medger Lance Cederström. Trots att han jobbat med döden i massor av år, upplever han den som lika mäktig varje gång. Den kan lämna honom med en känsla av stumhet, förtvivlan och av att vara otillräcklig i sin yrkesroll.

– Jag skulle säga att jag har blivit modigare med åren, men inte klokare. Jag kan inte förstå döden, lika lite som jag kan förstå livet. I båda fallen är den enda vägen till förståelse att leva och uppleva.

SOFIE GISSLÉN, PSYKOLOGSTUDENT

Fler artiklar

  • “En minoritet utvecklar psykopati”
  • ”Lyft näsan från testprotokollen”
  • Efterlängtade kompetensdagar

Arkiverad under: Konferensrapport

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer