• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ökad psykisk hälsa med naturnära barndom

Ökad psykisk hälsa med naturnära barndom

16 april 2019 publicerad av Peter Örn

Tillgång till grönområden som barn gynnar den psykiska hälsan som vuxen. Det visar en dansk studie som innefattar över 900 000 deltagare. Med fler grönområden i stadsmiljön kan den stigande kurvan för psykisk ohälsa brytas, tror forskarna.

Det finns ett samband mellan att växa upp i en stadsmiljö med lite tillgång till grönområden och en ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa som vuxen. Det visar en dansk forskargrupp som nu publicerat sina resultat i tidskriften PNAS. De som hade växt upp i stadsmiljöer med minst tillgång till grönområden hade 55 procent högre risk att utveckla psykisk sjukdom som vuxna, oberoende av andra kända riskfaktorer så som socioekonomiska faktorer, föräldrars historia med psykisk sjukdom, föräldrarnas ålder etc. Starkast koppling till hälsa visade deltagare som under lång tid fått vistas nära naturen under uppväxten.

Sambandet mellan psykisk hälsa och vistelse i naturen har visats i ett flertal studier. Den danska forskargruppen ville nu ta reda på huruvida möjligheten att få vistas nära naturen under uppväxten även kan minska risken för psykisk sjukdom som vuxen. Studien bygger på en kombination av data från en dansk nationell befolkningsstudie, med över 900 000 deltagare, och högupplösta satellitbilder. Genom att kombinera de båda informationskällorna kunde forskarna ta fram deltagarnas individuella exponering för grönområden (boendet) vid olika åldrar under uppväxten med information om bland annat psykisk ohälsa senare i livet.

Resultatet visar att det finns ett klart samband mellan boende nära naturen under uppväxten och minskad risk för psykisk sjukdom senare i livet, även justerat för andra kända riskfaktorer. Riskökningen för barn uppväxta i stadsmiljö var mellan 15 och 55 procent. Relationen mellan stadsboende utan grönområden under uppväxten och psykisk ohälsa var till och med starkare än till andra kända riskfaktorer, exempelvis socioekonomisk status och föräldrarnas historia av psykisk sjukdom, skriver forskarna.

Även om studien inte ger svar på varför det tycks finnas en stark koppling mellan naturnära boende som barn och psykisk hälsa som vuxen, och att studien även innehåller en del svagheter så som att det kan finnas en selektionsbias gällande vem som väljer att flytta till ett naturnära boende, så menar forskarna att det finns starka skäl för stadsplanerare att öka tillgången på grönområden i staden. Det skulle kunna bidra till att bryta kurvan för ökad psykisk ohälsa globalt sett. En minskad tillgång till grönområden kan å andra sidan innebära en adderande riskfaktor för grupper i stadsmiljön som har en förhöjd känslighet för psykisk ohälsa.

Studien Residential green space in childhood is associated with lower risk of psychiatric disorders from adolescence into adulthood är publicerad online i PNAS i mars 2019.

Fler artiklar

  • Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in