Tillgång till grönområden som barn gynnar den psykiska hälsan som vuxen. Det visar en dansk studie som innefattar över 900 000 deltagare. Med fler grönområden i stadsmiljön kan den stigande kurvan för psykisk ohälsa brytas, tror forskarna.
Det finns ett samband mellan att växa upp i en stadsmiljö med lite tillgång till grönområden och en ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa som vuxen. Det visar en dansk forskargrupp som nu publicerat sina resultat i tidskriften PNAS. De som hade växt upp i stadsmiljöer med minst tillgång till grönområden hade 55 procent högre risk att utveckla psykisk sjukdom som vuxna, oberoende av andra kända riskfaktorer så som socioekonomiska faktorer, föräldrars historia med psykisk sjukdom, föräldrarnas ålder etc. Starkast koppling till hälsa visade deltagare som under lång tid fått vistas nära naturen under uppväxten.
Sambandet mellan psykisk hälsa och vistelse i naturen har visats i ett flertal studier. Den danska forskargruppen ville nu ta reda på huruvida möjligheten att få vistas nära naturen under uppväxten även kan minska risken för psykisk sjukdom som vuxen. Studien bygger på en kombination av data från en dansk nationell befolkningsstudie, med över 900 000 deltagare, och högupplösta satellitbilder. Genom att kombinera de båda informationskällorna kunde forskarna ta fram deltagarnas individuella exponering för grönområden (boendet) vid olika åldrar under uppväxten med information om bland annat psykisk ohälsa senare i livet.
Resultatet visar att det finns ett klart samband mellan boende nära naturen under uppväxten och minskad risk för psykisk sjukdom senare i livet, även justerat för andra kända riskfaktorer. Riskökningen för barn uppväxta i stadsmiljö var mellan 15 och 55 procent. Relationen mellan stadsboende utan grönområden under uppväxten och psykisk ohälsa var till och med starkare än till andra kända riskfaktorer, exempelvis socioekonomisk status och föräldrarnas historia av psykisk sjukdom, skriver forskarna.
Även om studien inte ger svar på varför det tycks finnas en stark koppling mellan naturnära boende som barn och psykisk hälsa som vuxen, och att studien även innehåller en del svagheter så som att det kan finnas en selektionsbias gällande vem som väljer att flytta till ett naturnära boende, så menar forskarna att det finns starka skäl för stadsplanerare att öka tillgången på grönområden i staden. Det skulle kunna bidra till att bryta kurvan för ökad psykisk ohälsa globalt sett. En minskad tillgång till grönområden kan å andra sidan innebära en adderande riskfaktor för grupper i stadsmiljön som har en förhöjd känslighet för psykisk ohälsa.
Studien Residential green space in childhood is associated with lower risk of psychiatric disorders from adolescence into adulthood är publicerad online i PNAS i mars 2019.
