Våld i skolan är inte en ordningsfråga utan en pedagogisk fråga, anser Bo Heljskov Elvén tillsammans med femton psykologer i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Hjulsta grundskola i Spånga rapporterar en kraftig ökning av hot och våld under det senaste året.
Irene Ziverts, Lärarnas Riksförbunds huvudskyddsombud i Stockholm stad, kopplar ihop ökningen med att skolan börjat tillämpa lågaffektivt bemötande vid misskötsel.
– Det handlar det om 50 incidenter som inträffat under det senaste halvåret. Allt ifrån mordhot till vandalisering, säger Irene Ziverts, Lärarnas Riksförbunds Huvudskyddsombud i Stockholm stad, till Sveriges Radio.
Irene Ziverts vill att Arbetsmiljöverket ingriper med ett föreläggande eller förbud mot metoden.
I en intervju i tidningen Skolvärlden hävdar Irene Ziverts att finns det elever på skolan som inte ens vågar äta i matsalen för att de rädda för eleverna som styr och ställer.
– Även skolans lärare är rädda för eleverna. Eleverna har tagit över skolan och lärarna vågar knappt gå förbi dem i trapporna. Det är ohållbart. Jag har inte sett så många incidenter på så kort tid på en skola – och som bara fortsätter öka.
Bo Heljskov Elvén och de femton psykologerna invänder i sin debattartikel i Dagens Samhälle att kritiken enbart bygger på problemen på Hjulstaskolan. De hundratals skolor som använder lågaffektivt bemötande med bra resultat ignoreras.
Psykologerna betonar dessutom att lågaffektivt bemötande måste kombineras med utvärderings- och förändringsmetoder.
”En bärande princip i lågaffektivt förhållningssätt är att vi måste utvärdera varje misslyckande. När det händer incidenter måste skolpersonalen därför utreda orsaken, så att vi kan förebygga upprepningar”, skriver psykologerna.
Vid fysiska interventioner rekommenderas metoden Studio III, som bygger på jiu jitsu, i stället för farliga metoder som fasthållningar, tillägger psykologerna.
