• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Terapi bakom galler

Terapi bakom galler

11 februari 2019 publicerad av Peter Örn

»Att bygga en bra allians kan ta flera månader. Då måste jag orka stå kvar. Det handlar om klienter som har haft problem med anknytning under hela sina liv.« Det berättar Kirsten Nilsson, psykolog på kriminalvårdsanstalten Saltvik i Härnösand.

Elektroniska lås, säkerhetssluss med metalldetektor, rullband med röntgen, granskande kriminalvårdare bakom tjocka glas och övervakningskameror i taken. Ännu fler lås. Fler kameror. Knappast något får tas med genom inpasseringskontrollen. Ingen mobiltelefon. Ingen väska. Inga ytterkläder. Bara block och penna. Promenaden till psykologen Kirsten Nilssons arbetsrum i hjärtat av anstalten kantas av rigorös säkerhet. Säkerhetsklass 1. Här finns 120 av landets grövsta brottslingar, interner som vaktas, vårdas och servas av över 200 anställda. En tuff miljö som fordrar skratt.

– Humor är en viktig egenskap för att jobba här. Vi skämtar och skrattar mycket, kollegor emellan och även tillsammans med klienterna, berättar Kirsten då vi tillsammans tar oss fram genom de långa kulvertarna.

Kirsten Nilsson, psykolog på Saltviksanstalten i Härnösand. Foto: Erik Abel

Även Kirsten måste passera metalldetektorer, röntgen och låsta dörrar i personalentrén. Varje morgon. Och hon måste alltid, utan undantag, ha ett larm fäst i byxlinningen. Men lika överlastad som miljön är av säkerhetsarrange-mang, lika fylld tycks den vara av leenden och glada möten med kollegor under vår korta promenad.

– Här är jag Kirsten för alla, inte psykologen, säger hon.

Kriminalvårdsanstalten Saltvik stod klar 2010. Den är ett resultat av den tidigare justitieministern Thomas Bodströms satsning på högsäkerhetsfängelser. Kirsten Nilsson har varit med sedan start. Snart tio år. Tillfälligheter förde henne dit.

– Jag blev klar med min PTP inom vuxenpsykiatrin i Stockholm under 2009 och vi ville flytta tillbaka till Norrland när barnen kommit i skolåldern. Jag är uppvuxen i en liten by mellan Sundsvall och Ånge, och nu fanns det en ledig tjänst på Saltvik. Men jag visste inget alls om hur det var att jobba på en kriminalvårdsanstalt innan jag kom hit. Det kändes spännande med ett helt nytt område, berättar hon.

Kirsten Nilsson. Foto: Erik Aber

De första åren arbetade hon främst med sexualbrottsdömda klienter. Då byggde behandlingen i stor utsträckning på rollspel och övningar i ett program kallat ROS (Relation och samlevnadsprogrammet), som ges både individuellt och i grupper med sex till åtta deltagare.

– Men vi har inte längre sexualbrottsdömda här. Saltvik ansökte om en specifik klientkategori eftersom vi inte blandar sexualbrottsdömda med andra och hade svårt att få vår sysselsättning att fungera då det blev för få klienter på respektive sysselsättningsområde, säger Kirsten.

Hon kan fortfarande sakna arbetet med sexualbrottsdömda, sakna sättet att arbeta.

– ROS bygger ju mycket på gruppbehandling och i en grupp kan man göra så mycket. Det handlar om modellinlärning, att identifiera egna känslor och ge och få stöd av varandra. Sexualbrottsdömda är dessutom ofta förhållandevis socialt fungerande och det går att känna med och förstå klienten. Jag måste se bortom brottet, se personen, säger Kirsten.

Nu är det i stället hälso- och sjukvård som gäller; utredningar och behandlingar mot depression, ångestsyndrom, PTSD, adhd etc. Att läsa domar är inte längre obligatoriskt såsom det var då hon arbetade med sexualbrottsdömda.

– Då utförde jag riskbedömningar och det var nödvändigt att noggrant läsa alla domar. Nu görs en individuell bedömning kring vilket material jag bör ta del av, vi har tillgång till personutredningar, riksmottagningens bedömningar och annat. Viktigast är självklart patientjournalen för att sätta mig in i tidigare behandling och hur klienten svarat på den, säger Kirsten.

Kriminalvårdens främsta uppgift är att förebygga återfall i brott och psykologens betydelse för att klara den är central: Det beräknas att adhd är 25 gånger vanligare bland Kriminalvårdens interner än i samhället i övrigt, och den psykiska ohälsan är generellt sett hög och ökande. Trauman, depressioner och ångestsyndrom är mycket vanliga.

– Vi har alltid en kö till psykologen. Trycket är stort. Men vi jobbar i team och sjuksköterskan gör en första bedömning och en prioritering. Gäller det exempelvis någon som är i mer akut behov av en samtalskontakt, vilket är vanligt bland nyhäktade, får han som regel gå före i kön, säger Kirsten.

Saltvik har tre psykologtjänster. Sedan omkring ett halvår har Kirsten en ny kollega, psykologen Kim Engström. En tjänst är fortfarande vakant. Dessutom finns det en överläkare i psykiatri och en allmänläkare som besöker anstalten varje vecka.

All psykologisk behandling är KBT-baserad.

– Jag arbetar mycket med psykoedukation och funktionsanalyser, där klienten får lära sig vilka beteenden som är effektiva på lång sikt. Vid depressionsbehandling kan det ingå beteendeaktivering. Behandlingen är individuell. Det innebär också ett etiskt dilemma eftersom jag inte kan erbjuda hjälp till alla som skulle behöva den, säger Kirsten.

En av fördelarna med att bedriva psykologisk behandling på en sluten kriminalvårdsanstalt är att den borgar för en viss stabilitet i klientens liv och en förhållandevis drogfri miljö.

– Inte minst i gruppen adhd-klienter är självmedicinering med droger vanligt. Men i stor utsträckning handlar det om en samsjuklighet och ibland kan en traumatiserad klient uppvisa symtom som liknar adhd.

Sedan Saltvik blev en säkerhetsklass 1-anstalt möter Kirsten fler klienter med trauman, särskilt krigstrauman. Men även hjärnskador efter drogmissbruk kan leda till symtom som liknar adhd. Ibland lutar det mer åt autism.

– Diagnoser är konstruktioner, de är de bästa beskrivningarna vi har just nu och diagnoser förändras. Symtom är något påtagligt, något som finns. Men många gånger är klienter hjälpta av en diagnos, vid exempelvis autism ger den möjlighet till LSS-insatser när klienten är i frihet. Jag måste hela tiden tänka på en fortsatt behandling utanför anstalten, säger Kirsten.

En nackdel med att arbeta på en sluten anstalt är att vissa former av exponeringsövningar inte går att praktisera, berättar Kirsten. Och att det ofta tar lång tid att skapa tillit.

– Att bygga en bra allians kan i vissa fall ta flera månader. Då måste jag orka stå kvar. Det handlar om klienter som många gånger har skadats i förmågan att känna tillit, som har haft problem med anknytning under hela sina liv. Samtidigt finns det vissa klienter som är otroligt hjälpsökande och öppnar sig direkt.

Klientsamtalen sker i samtalsrummet i bortre änden av en korridor som kantas av internernas besöksrum. Möjligheten att boka in nya samtal måste hela tiden vägas mot att oförutsedda händelser kan påverka planeringen. Det måste finnas luft i systemet. Ändå blir det ibland dubbelbokningar av samtalsrummet.

– Då får jag använda något av internernas besöksrum. Oavsett var vi sitter finns det alltid kriminalvårdare i korridoren, och känner jag mig osäker på en klient lämnar jag dörren olåst. Men jag har aldrig under mina år på Saltvik blivit hotat eller känt mig hotad. Larmet har jag aldrig behövt använda, säger Kirsten.

Under våren 2019 planerar Kirsten att pröva ett nytt behandlingskoncept: gruppbehandling riktad till klienter med depression och ångesttillstånd. Det har ett mer holistiskt upplägg. KBT och be-teendeaktivering blir grundbulten i behandlingen, men ACT med värderad riktning (var klienten på lång sikt vill vara i fråga om relationer, jobb och utbildning), psykoedukation, medicinsk yoga och motion ingår också. Och färdighetsträning.

– Att lära sig emotionell självreglering är en färdighet; att lära sig stå ut när livet är svårt utan att ta till undvikanden som på kort sikt är hjälpsamt men långsiktigt leder till mer problem. Många av våra klienter har få eller bristfälliga färdigheter. För att färdighetsträna emotionell reglering ska jag bland annat använda andningsövningar; att andas på rätt sätt påverkar en rad system i kroppen, inte minst de som styrs av amygdala och påverkar känslor av oro och ångest. Motion är en viktig komponent eftersom det gör oss mer motståndskraftiga mot stress och dessutom är en depressionsmedicin i sig, säger Kirsten.

Hon talar ofta och entusiastiskt om hjärnans neuroplasticitet i en psykologisk behandlingskontext, om möjligheten att skapa positiva strukturella förändring genom ett målmedvetet arbete.

– Det var något jag även fick med mig från min tid som musikelev. Min lärare sa alltid att det finns tre saker som krävs för att bli bra på att spela fiol: öva, öva och öva. Det gäller också för att reglera och hantera känslor. Det krävs övning, övning och övning! Att bara prata om saker leder som regel inte till förändring, klienten måste lära sig att agera på ett annorlunda sätt.

Tio år som psykolog på ett högsäkerhetsfängelse har förändrat Kirstens syn på grova brottslingar, berättar hon. Hon har blivit mer ödmjuk.

– Vi jobbar mycket med livsberättelser. Jag har lärt mig att bättre förstå deras berättelser och vad som kan ligga bakom svårigheter att till exempel reglera ilska. Jag har även större acceptans för vad som är möjligt att göra. Om jag inte lyckas fullt ut så känner jag att jag i alla fall bidragit med något, säger Kirsten.

Men visst finns det stunder då även känslor av misslyckanden infinner sig.

– Som om jag får veta att en klient som jag haft i behandling återfallit i brott. Då kan jag fundera över om jag hade kunnat göra mer. Men fastnar jag någon gång i grubblerier så handlar det nog mest om huruvida jag gjort rätt bedömning av en viss klient. De tankarna delar jag säkert med de flesta psykologer oavsett arbetsplats, säger Kirsten, som gärna återvänder till sitt stora musikintresse, till sin sångtrio The Cherry Tops och jazzen från 1900-talets tidiga decennier, för att släppa psykologin helt och hållet för en stund.

Sångtrion The Cherry Tops, med Kirsten Nilsson i mitten. Foto: Anders Hedlund

– Det är ett sätt för mig hålla långsiktigt också i mitt yrke, säger hon.

 

FAKTA

Kirsten Nilsson
Ålder: 45 år.
Bor: Härnösand.
Arbetar: Psykolog på kriminalvårdsanstalten Saltvik.
Bäst med jobbet: Stor variation och goda utvecklingsmöjligheter.
Svårast med jobbet: Den låsta miljön och de begränsningar det innebär.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Nu prioriterar jag glädjen”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer