• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Därför blir journalisterna psykologer

Därför blir journalisterna psykologer

29 januari 2019 publicerad av Redaktionen

Att journalister omskolar sig till psykologer är ett känt fenomen.
Psykologtidningen ringde upp nio av dem och frågade om motiven.

 

Namn: Sophie Arnö

Foto: Sandra Qvist

Ålder: 51 år.

CV i korthet: Dagspress, magasin och TV. Är just nu redaktör för DN Tema, parallellt med klinisk verksamhet. Psykolog sedan 2004.

Därför blev jag psykolog:

Efter mina första fem år som reporter på Expressen ville jag fördjupa mig, följa människors utveckling över längre tid och kunna göra mer. Först tänkte jag lämna journalistiken helt, men det tog inte lång tid förrän jag var tvungen att fortsätta skriva. Det har alltid varit ett sätt att leva för mig. Och det har gått bra att kombinera. Behovet av att ständigt söka ny kunskap och önskan att kunna göra skillnad har drivit mig i båda mina yrkesval. Det är också vad som förenar branscherna. Något som skiljer dem är så klart hur man använder sig själv som redskap och vad som är målet för arbetet. Journalistiken är snabb och utåtriktad medan jobbet som psykolog är mer personligt och följer processer över längre tid.

 

Namn: Helena Kubicek Boye

Ålder: 42 år.

CV i korthet:  Kvällsposten, Expressen samt frilans. Psykolog sedan 2005. Arbetat inom öppenvårdspsykiatrin, Previa och vårdcentral. Är även författare.

Därför blev jag psykolog:

Som journalist mötte jag dagligen människor som befann sig i olika typer av processer. Jag blev alltmer intresserad och fascinerad av vad
som formar en personlighet och vad som avgör hur vi beter oss: är det på individ-, grupp- eller samhällsnivå? Alla dessa möten med människor som väckte djupare frågor, samt att jag tycker det är »lätt« att möta människor i alla olika situationer och därtill en osäker arbetsmarknad, gjorde att jag bestämde mig för att vidareutbilda mig till psykolog.

 

Namn: Karin Eriksson

Ålder: 33 år.

CV i korthet:  Journalist på Östgöta Correspondenten, Katrineholms-Kuriren, Norrköpings Tidningar och Damernas Värld. Psykolog sedan 2017, arbetar nu inom vuxenpsykiatrin.

Därför blev jag psykolog:

Efter examen från journalisthögskolan lyste reportertjänsterna med sin frånvaro. Till slut var jag tvungen att blicka inåt – jag ville inte det här tillräckligt mycket. Ansträngningen var för stor, belöningen för liten, men psykologvägen hägrade. Omsadlingen var alltså negativt förstärkt till en början, eftersom jag inte hade någon egentligen aning om vad psykolog-yrket innebar. En bit in i min nya karriär kan jag konstatera att ansträngningen är påtaglig, även här. Denna gång är det dock värt det – belöningen är stor.

 

Namn: Sofia Djerf

Ålder: 34  år.

CV i korthet:  Journalist på DN och Sveriges Radio. Psykolog sedan 2017, anställd på vårdcentralen Kusten i Ytterby.

Därför blev jag psykolog:

Jag drömde om att bli journalist som barn. Jag såg mig själv gå runt med ett anteckningsblock och prata med folk länge. Tyvärr krockade den bilden med verkligheten – som för mig snarare handlade om att intervjua en person som jag i bästa fall hunnit googla och skriva kittlande rubriker som lockade till läsning på webben. Det i kombination med otaliga visstidsanställningar gjorde att jag till slut valde att läsa till psykolog i stället. Inte ett helt enkelt beslut då studiemedel från CSN sedan länge var slut. I efterhand är jag mycket glad över mitt val.

 

Namn: Elin Ekselius

Ålder: 43 år.

CV i korthet:  Journalist på Publikt och SvD, frilans för bland andra Sveriges Radio. Planerad psykolog-examen år 2021.

Därför blev jag psykolog:

Jag följde min nyfikenhet och lust. Möten med människor tröttnar jag aldrig på och möjligheten att få ha det som yrke lockade mig vidare. Journalistbranschen är pressad, med allt mindre plats för genomarbetad journalistik. Jag ville inte arbeta under sådana villkor fram till pensionen, och är så glad att jag tog det här steget.

Namn: Björn Hedensjö

Ålder: 43 år.

CV i korthet: Journalist på SvD, Dagens Industri och DN. Psykolog sedan 2018. Jobbar nu på We Mind Psykiatri och gör podden Dumma Människor.

Därför blev jag psykolog:

Jag valde mellan psykolog och journalist första vändan på universitet och då blev det journalist. Efter 12–13 år ville testa något annat. Psykologutbildningen är ju lång så det fanns ett motstånd, men jag är glad att jag tog steget även om jag ibland kan sakna nyhetspuls. Grunden i båda yrkena är för mig densamma, nyfikenhet. Som någon sa: det är inom dessa två yrken man kan fråga främlingar om vad som helst utan att få på käften. Och fortsätta skriva gör jag ändå.

 

Namn: Lisa Ahlstrand

Ålder: 55 år.

CV i korthet: Reporter på Sydsvenskan och DN. Psykolog sedan år 2000. I dag privatpraktiserande, tidigare vid Bup och elevhälsan.

Därför blev jag psykolog:

Jag var 25 år och ville plugga vidare. Först idéhistoria men intresset för psykologi ökade. Och jag kan inte tänka mig ett bättre jobb – jag är så genuint intresserad av människor. Att lyssna på deras berättelser var en del av vardagen även inom journalistiken. Som reporter kommer du ofta människor nära under intervjuer, och många livsöden berörde mig starkt. Men uppdraget var att skriva och alla möten var så flyktiga. Jag ville gå på djupet och bidra till förändring, läkning och utveckling.

 

Namn: Henrik Axlid

Ålder: 48 år.

CV i korthet:  Reporter på GP, SVT, TV4. Psykolog sedan 2016, nu på Psykologpartners i Göteborg.

Därför blev jag psykolog:

Mycket av jobbet som journalist och pressekreterare utvecklades till att skötas mer och mer framför datorn, utan att jag träffade människor öga mot öga. Jag gillar utmaningar och saknade att möta människor på riktigt. Jag började också fundera över vilka yrken som människor inte verkade tröttna på och slogs då av att psykologer i bekantskapskretsen verkade tillfreds med jobbet även efter många år i yrket. Nyfikenheten på människor var det som lockade mig till journalistiken och det var också den som fick mig att utbilda mig till psykolog.

 

Namn: Emma Eckenberger

Ålder: 41 år.

CV i korthet: Reporter på SR, SVT och TV4. Psykolog sedan 2011.

Därför blev jag psykolog:

Jag sa upp mig från TV4 av olika anledningar och kände jag att jag var i ett läge i livet där jag inte längre ville flytta omkring. Journalistbranschen skulle inte bli lättare att få jobb i, så det kändes som ett bra läge att lämna. Jag jobbade tillfälligt på en skola med elever med autismspektrumstörning och tyckte att det var intressant och började titta på psykologprogrammet. Jag tyckte att det lät som en spännande utbildning med goda framtidsutsikter. Båda yrkena är skrivande yrken, handlar om att ta reda på saker och vara genuint nyfiken på människor, så jag har nytta av min arbetslivserfarenhet.

 

Text: Adrianna Pavlica

 

Det säger förbunden om fenomenet:

Anders Wahlberg, ordförande Psykologförbundet

– Jag har hört det förut, att journalister blir psykologer, men jag har inga som helst siffror eller belägg på att det är en överrepresenterad grupp. Men jag kan tänka mig att det finns ett intresse för människor och sociala kontakter och viktiga samhällsfrågor, att det är något som är gemensamt för psykologer och journalister. Det kan jag tänka mig som förklaring, om det stämmer. Men det finns många andra yrkesgrupper som också är intresserade av att bli psykologer.

 

Jonas Nordling, avgående ordförande Journalistförbundet

– I samband med mediebranschens stora förändring det senaste decenniet så har många kollegor valt att sadla om till andra yrken. Förutom andra delar inom kommunikationssektorn har då även lärarjobb blivit ett vanligt val av nytt yrke. Däremot har jag inte hört något om mängder av journalister som i stället valt att bli psykologer. I den mån detta har skett så är det nog mer kopplat till enskilda kollegors intresse för psykologi, än likheter i yrkesutövandet i sig.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer