• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Våldtäktsmyter bakom skuldbelägganden

Våldtäktsmyter bakom skuldbelägganden

20 december 2018 publicerad av Peter Örn

Personliga faktorer har större betydelse än faktorer kring själva brottet för vår benägenhet att skuldbelägga våldtäktsoffer. Det visar psykologiforskaren Kerstin Adolfsson i en doktorsavhandling.

Kerstin Adolfsson Foto: Johan Wingborg

Kerstin Adolfsson på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har i tre delstudier försökt svara på vad som ligger bakom varför våldtäktsoffer skuldbeläggs, ett skuldbeläggande som leder till att många drabbade helt avstår från att anmäla brottet.

Två av delstudierna var så kallade experimentella studier: I en fick 877 respondenter ta del av en nedskriven fiktiv våldtäktssituation och svara på frågor om händelsen. Åldersspannet var från gymnasieåldern till pensionärer och med ungefär lika många män som kvinnor. I den andra delstudien användes en befintlig medborgarpanel med 2 928 deltagare som tog del av ett liknande material.

Resultatet visar att personliga faktorer spelar en större roll än faktorer som har med själva våldtäktssituationen att göra, såsom kvinnans ålder eller förekomsten av våld.

– Exempelvis de som tror på så kallade våldtäktsmyter, som att bara vissa typer av människor våldtar eller att de flesta anklagelserna är falska, skuldbelägger mer än de som inte tror på sådana. Det visar hur viktigt det är att vi vidgar begreppen för våldtäkt och hur en sådan definieras, säger Kerstin Adolfsson.

I fråga om benägenhet att tro på våldtäktsmyter fanns det ingen skillnad mellan könen eller mellan respondenternas utbildningsnivå.

– Vi har alla fått i stort sett samma sexualundervisning under skoltiden och som vuxna är sexuella övergrepp inget vi talar om. Vi tar del av ny information via massmedia, och då handlar det oftast om överfallsvåldtäkter som i sammanhanget svarar för en väldigt liten del av antalet våldtäkter. Så det förvånar mig inte att utbildningsnivån inte hade någon betydelse för benägenheten att tro på våldtäktsmyter.

Personer som utsätts för gruppvåldtäkter blir ofta mer skuldbelagda än andra våldtäktsoffer. Det har tidigare visats i intervjustudier och bekräftas nu i Kerstin Adolfssons forskning.

– Jag har sett att det är så men har i min studie inte specifikt frågat om varför. En teori är att vi som individer tror på »en rättvis värld«, och försöker förstå orsaken till att någon blivit utsatt för ett brott för att inte vår egen världsbild ska hotas. Då kan det ligga nära till hands att skuldbelägga en kvinna som hamnar ensam med flera män, säger Kerstin Adolfsson.

I den tredje delstudien vände hon sig till polis, åklagare och sjukvårdspersonal. Det fanns i dessa grupper en medvetenhet om att rutinerna vid bemötandet av våldtäktsoffer kan uppfattas som ett skuldbeläggande.

– Det är svåra brott att arbeta med, rättsprocessen tar lång tid och den drabbade kvinnan förhörs många gånger och av olika personer. Det kan upplevas mycket negativt av kvinnan. Samtliga efterfrågade mer kunskap om sexualbrott. Av åklagarna hade 80 procent genomgått någon form av vidareutbildning om sexualbrott, bland poliserna bara 10 procent.

Eftersom myter om våldtäkt spelar en viktig roll för skuldbeläggande tror Kerstin Adolfsson att mer kunskap i skolan och bland yrkesgrupper som möter våldtäktsoffer, kan leda till en förändring.

– Börjar vi där så kan det förhoppningsvis spilla över på resten av befolkningen, säger Kerstin Adolfsson.

Titeln på avhandlingen är Blaming victims of rape: Studies on rape myths and beliefs about rape.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer