• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Journaler riskerar att tappa i värde«

»Journaler riskerar att tappa i värde«

12 december 2018 publicerad av Redaktionen

Varannan psykolog har blivit mer kortfattad i sin journal efter att
patienterna fått digital tillgång.
Det visar en undersökning i Region Skåne.

-Journalen riskerar att bli mindre valid som arbetsredskap, säger
Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet.

De senaste åren har patienter fått möjlighet att läsa sin journal via nätet i all offentligt driven vård i Sverige. Argumentet har varit att ju bättre information patienten har, desto mer kan patienten aktivt delta i sin vård.

– Men diskussionen om fördelar och nackdelar pågår ständigt, så vi ville göra en ordentlig studie av vad professionen tycker, säger Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet, som gjort studien tillsammans med doktoranden Lena Petersson.

En webbenkät om farhågor och förväntningar skickades till samtliga anställda inom vuxenpsykiatrin i Region Skåne strax före införandet av tjänsten. Ett och ett halvt år senare följde man upp vilka erfarenheter de gjort. Knappt en tredjedel av personalen svarade på de två enkäterna.

Generellt var läkare, psykologer och läkarsekreterare mest negativa till tjänsten, medan sjuksköterskor var mer positiva. Farhågorna handlade om att mer tid skulle gå till att besvara patienters frågor, att relationen till patienterna skulle försämras och att journalen skulle bli mindre användbar som arbetsverktyg, eftersom man inte kan skriva lika fritt längre. Det fanns också en oro för ökat hot och våld för egen del.

De positiva förväntningarna var att patienterna skulle bli mer deltagande och kommunikationen med patienterna förbättras.

Den uppföljande enkäten om erfarenheter visade att alla förväntningar halverats jämfört med enkäten före, både de negativa och de positiva.

– Det var till exempel inte så många patienter som opponerat sig, man hade inte fått fler frågor utanför besökstid och hot och våld gentemot personalen hade inte ökat i den mån man befarat. Men man uppfattade inte heller att patienterna generellt blivit mer delaktiga, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Gudbjörg Erlingsdottir

Knappt hälften var ändå positiva till tjänsten, men ansåg att man borde reglera vad patienterna får läsa och när. Drygt hälften av psykologerna och läkarna uppgav att de blivit mindre öppna i sina journalanteckningar.

– Detta kan medföra att journalen blir mindre valid som arbetsredskap och informationskälla, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Många uppgav att journalskrivandet tar mer tid då de måste väga sina ord mer och även menpröva i skrivande stund. Förut kunde menprövningen ske om och när en patient begärde ut en kopia av sin journal.

Oklar menprövning är också något som psykologerna Pernilla Leion och Mari Tuneström Svarén lyfter fram i sin uppsats för psykoterapeutexamen från 2018, som handlar om sju patienters erfarenhet av att läsa sin psykoterapijournal. Att patienter kan läsa sin journal retroaktivt kan ställa till med problem enligt dem.

– Det innebär att patienter får tillgång till journaltext som skrevs innan personalen visste att texten skulle bli tillgänglig för patienten utan den menprövning som förut gjordes i samband med att journalen lämnades ut. För de patienter som exempelvis är utsatta för kontroll eller våld i nära relation skulle detta förfarande kunna utgöra en direkt risk, säger Pernilla Leion.

Hon och Mari Tuneström Svarén vill också problematisera att andra vårdprofessioner får tillgång till psykologjournalen som ofta innehåller mycket personlig information om patienten som inte nödvändigtvis är relevant för dem. I sin undersökning har de sett att patienter oroas över vad annan vårdpersonal kan läsa om dem.

– En lösning skulle kunna vara att patienten själv eller tillsammans med sin terapeut bestämmer vilka som ska få tillgång till psykologjournalen och när, säger Pernilla Leion.

Moa Mannheimer, psykolog och centrumchef vid Barnafrid vid Linköpings universitet, lyfter fram bristerna i hur uppgifter menprövas när det gäller barnpatienter. Föräldrar har automatisk tillgång till sitt barns journal fram tills barnet fyllt 13 år.

Moa Mannheimer

– För barn som är utsatta för våld från en vårdnadshavare medför det en risk att barnet far ännu mer illa. Även en rättsprocess kan äventyras om till exempel en förövare läser journalen och raderar bildbevis av övergrepp, säger hon.

För psykologer i barnpsykiatrin är det här en stressfaktor. Hon efterlyser därför tekniska lösningar som säkerställer menprövning i de digitala journalerna och stöd till psykologer om hur de ska hantera känsliga uppgifter.

Alla intervjuade anser att riskerna med patienters direktåtkomst inte diskuterats tillräckligt.

– Nu är ju tjänsten införd i hela landet, så det finns anledning att fundera över vad en patientjournal är i dag, vad den ska användas till, vem den skrivs för och hur den ska skrivas, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Text: Inna Sevelius

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in