Av 28 ofta citerade psykologiska forskningsstudier gav hälften inte signifikanta resultat när studierna gjordes om, visar en genomgång. Svårast var att upprepa resultat som uppnåtts inom socialpsykologisk forskning.
Redan 2015 visade en granskning av 100 psykologistudier publicerade i ledande vetenskapliga tidskrifter att färre än hälften av de rapporterade fynden inte gick att upprepa (Science, 2015). Nu har en ny internationell granskning genomförts för att se om tidigare fynd från 28 ofta citerade psykologiska experiment inom kognitionsforskning, socialpsykologi och beteendeekonomi kan replikeras. I granskningen deltog 128 forskare i 36 länder.
En av de svenska forskarna som deltagit i både planering och genomförande av den nya granskningen är psykologiforskaren Åse Innes-Ker, lektor vid Lunds universitet.
-De flesta studier vi granskat är från 2000-talet, den nyaste publicerades 2014. Antalet citeringar spände från ett 100-tal till som mest 15 000 citeringar, berättar Åse Innes-Ker.
Granskningen visar att hälften av resultaten inte kunde replikeras; när experimenten upprepades uppnåddes inga signifikanta resultat. Det fanns inga tydliga mönster sett till vilken typ av forskningsresultat som kunde replikeras, annat än en tendens att resultat från kognitionsforskning oftare stämde överens med originalstudierna, berättar Åse Innes-Ker. Inom socialpsykologin var det förhållandevis svårt att upprepa ursprungsfynden.
-Inom socialpsykologin finns mycket så kallat ”brus”, det vill säga en rad osäkerhetsparametrar så som få deltagare, faktorer i omgivningen, individuella skillnader bland deltagarna etc. som kan påverka möjligheten att replikera forskningsresultat. Samtidigt var det ju forskare inom socialpsykologin som initierat den här typen av granskningar då flera tidigare forskningsfynd som fått stor uppmärksamhet visade sig sakna evidens när de granskades noggrant. Det finns en stor vilja att göra bättre, säger Åse Innes-Ker.
Ett syfte med den nya granskningen var bland annat att se om forskningsresultat kunde vara kulturberoende och därför ingick forskare i hela världen i arbetet och man valde experiment som kunde tänkas påverkas av kulturella faktorer.
-Variationerna var mycket små och de orsakas förmodligen inte av kulturella faktorer. Men vi skrapar bara lite på ytan med vår granskning, säger Åse Innes-Ker.
Förklaringarna till svårigheter att replikera psykologiska forskningsresultat är, förutom det som brukar kallas ”brus”, bland annat dåligt kontrollerade experiment på grund av den press forskare känner att snabbt få sina rön publicerade, i kombination med tidskrifternas förkärlek att publicera studier som visar positiva resultat, tror Åse Innes-Ker.
Initiativtagare till studien är organisationen Center for Open Science.
Läs mer om granskningen i Advances in Methods and Practices in Psychological Science.
