Sharon går vilse i sin egen lägenhet, Graham är övertygad om att han är död och Matar tror att han är en tiger.
Alla är de patientfall som beskrivits i vetenskapliga tidskrifter.
Vetenskapsjournalisten Helen Thomson bestämde sig för att söka upp dem.
-Jag ville veta mer om dem som individer, hur deras liv har påverkats av att ha en så extrem hjärna, säger brittiskan Helen Thomson, som är på besök i Sverige för att berätta om sin nya bok ”Mannen som vaknade upp död”.
Hon är utbildad inom neurovetenskap men skolade om sig till journalist och skriver om hjärnan för New Scientist.
I arbetet ingår att plöja mängder av vetenskapliga tidskrifter. Emellanåt skriver forskare om exceptionella patientfall.
-Det är rätt torra redogörelser, säger Helen Thomson.
Hon blev ändå nyfiken på en patient som blivit personlighetsförändrad efter en stroke. Tidigare hade han varit våldsam och suttit fängelse men nu blivit snäll som ett lamm. Helen Thomson kontaktade forskaren som undrade om hon ville prata med Tommy, som patienten visade sig heta. Helen Thomson tackade ja direkt.
-Tommy var så ödmjuk, det var uppenbart att något hade hänt i hans hjärna, säger hon.
Efter intervjun bestämde sig Helen Thomson för att kontakta andra fall hon läst om i tidskrifterna. Alla tackade ja, utom en man som ville få sina ben amputerade.
-Han kände att benen inte tillhörde hans kropp och hade försökt bryta ryggraden för att få dem avlägsnade. Han var i för dåligt skick för att bli intervjuad, säger Helen Thomson.
Men Sharon som går vilse i sin egen lägenhet, Bob som minns allt, varenda dag i sitt liv, och Matar som är övertygad om att han är en tiger, ville gärna vara med i hennes bok.
Helen Thomson anser att de märkliga patientfallen har något viktigt att tillföra.
-Extrema hjärnor kan lära oss mer om de funktioner vi tar för givna, säger hon.
Ett exempel är Sharon som saknar lokalsinne. När hon blivit undersökt och studerad av Giuseppe Iaria, professor i kognitiv neurovetenskap, kom han fram till att Sharons hjärna anatomiskt är helt normal, men att de områden i hjärnan som hanterar navigering och orientering inte kommunicerade med varandra.
-Sharon behövde inte längre betrakta sig som knäpp. Och det är gemensamt för personerna i min bok, de behöver förståelse, inte behandlingar, säger Helen Thomson.
En extrem hjärna betyder inte nödvändigtvis att den bara skapar lidande. Ett exempel är Bob som minns varenda dag, vartenda ögonblick av sitt liv. Han minns de positiva och negativa händelserna lika starkt.
-Han behöver därför inte sörja det som gått förlorat i samma utsträckning som vi andra, som till exempel när hans bror avled, säger Helen Thomson.
Hon hoppas att hennes bok kan få betydelse i samhällsdebatten om psykisk ohälsa och berättar om Sylvia som lever i en ständig hallucination.
-Sylvia har också betraktats som galen, men faktum är att fem procent av befolkningen någon gång får hallucinationer och vi vet varför hallucinationer uppstår. Det är inget konstigt, vi är alla unika, säger Helen Thomson.
Att ha en extrem hjärna med en viss egenskap kan också drabba olika, beroende på hur den hanteras. Ett exempel i boken är läkaren Joel som känner andra människors smärta. När han sticker en nål i en patient upplever han smärta i sin egen arm, men han har lärt sig att hantera den egenskapen och tycker att den ger vissa fördelar. Efter att boken släpptes i England blev Helen Thomson kontaktad av en läsare med samma egenskap.
-Hon hade isolerat sig från omgivningen för att hon kände sig attackerad av att känna andra människors smärta. Hennes liv hade varit ett långt lidande.
Hon har fortfarande kontakt med samtliga som hon intervjuat i sin bok förutom Graham, som var övertygad om att han var död. Han har nyligen avlidit på riktigt.
Nästa projekt är att söka upp en isolerad grupp i Sydafrika med nedärvda egenskaper som gör att de inte kan känna rädsla.
-Därför ljuger de aldrig. Det verkar finnas ett samband mellan att ljuga och känna rädsla, det vill jag undersöka närmare, säger Helen Thomson.
