Drygt hälften av landets kommuner har inte tillgång till späd- och småbarnsverksamheter som erbjuder föräldrar ett kvalificerat stöd i samspelet med små barn med emotionella svårigheter, visar en ny kartläggning.
Vid årsskiftet 2017/2018 fanns det drygt 724 000 barn i åldrarna 0–5 år i Sverige och så små barn har lika ofta psykiska svårigheter som äldre barn. Hos små barn kan dessa definieras som störningar i utvecklingsprocessen som kan leda till beteenderubbningar om inget görs. Ju tidigare ett stöd sätts in desto effektivare är det.
-Men hur möjligheterna ser ut för föräldrar att få ett kvalificerat stöd har varit svåra att överblicka, säger psykologen och doktoranden vid Karolinska institutet Catarina Furmark, som tillsammans med fil dr Kerstin Neander på Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro har haft Socialstyrelsens uppdrag att kartlägga späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige.
-Tidigare fanns det ett nätverk för spädbarnsverksamheterna. Men de byggde till stor del på ett engagemang av enskilda eldsjälar och i dag finns inte det nätverket kvar.
Späd- och småbarnsverksamheter ska kunna erbjuda en hög kompetens för att ge föräldrar ett kvalificerat stöd i samspelet med barn i åldrarna 0–6 år med emotionella problem, i form av så kallad samspelsbehandling. Den nya kartläggningen visar att verksamheterna är mycket ojämnt fördelade över landet, och att tillgången till barnpsykologiska och barnpsykiatriska bedömningar dessutom varierar kraftigt.
-Vi har identifierat 34 verksamheter som erbjuder kvalificerad samspelsbehandling, men som regel är verksamheterna ganska svåra att hitta. Det finns ingen enskild aktör som har ett övergripande ansvar att erbjuda samspelsbehandling och alla har inte heller tillgång till psykolog. Inom exempelvis Bup och BHV/Närhälsan finns det tillgång till psykologbedömning, men oftast inte när det är socialtjänsten som ansvarar för behandlingen, säger Catarina Furmark.
De 34 verksamheter som identifierats har tillsammans knappt hälften av landet om sitt upptagningsområde, några har bara en enskild stadsdel som upptagningsområde medan andra ett helt län. Tillgången är betydligt större i landets södra regioner jämfört med de norra regionerna. I 10 av 21 län saknas späd- och småbarnsverksamheter helt.
-Det är oerhört viktigt att alla som behöver får tillgång till kvalificerad samspelsbehandling, annars missar vi en stor patientgrupp i åldern 0–6 år. Det finns i dag ett starkt vetenskapligt stöd för att insatser riktade till de allra yngsta barnen som riskerar att utveckla psykisk ohälsa är av stort värde, säger Catarina Furmark.
Nu hoppas Catarina Furmark och Kerstin Neander att kartläggningen på sikt ska leda till en förbättrad situation.
-Man behöver en karta för att navigera i terrängen och vi hoppas att kartläggningen kan utgöra ett diskussionsunderlag för att komma vidare, säger Catarina Furmark.
Närmare 2 000 späda och små barn i Sverige (Stockholms län undantaget) får årligen samspelsbehandling i de verksamheter som ingår i kartläggningen, vilket är mindre än 4 promille av barnen i åldersgruppen. Det ska jämföras med att forskning visat att andelen europeiska barn med emotionella problem i åldrarna 0–6 år är mellan 12 och 18 procent.
Kartläggningen visar även att antal ärenden varierar mellan mindre än 10 familjer per år och verksamhet till upp till flera hundra familjer per år och verksamhet. Knappt hälften av de 34 identifierade verksamheterna är rena spädbarnsverksamheter (0–1,5 år) och ungefär lika många uppger att de även arbetar med behandling under graviditeten.
Läs hela rapporten Späd- och småbarnsverksamheter/team i Sverige – en kartläggning.
FAKTA SAMSPELSBEHANDLING:
Behandlingen sätter relationen mellan barn och föräldrar i fokus, och erbjuds när barnhälsovårdens ordinarie stöd inte är tillräckligt. Den kan ges i olika former, exempelvis genom att man tillsammans ser på filmat samspel. Att se barnets uttryck och förälderns svar kan öka förälderns förståelse för barnet och förmåga att uppmärksamma och vara lyhörd för barnets signaler.
