Rekordmånga sökte till höstens psykologprogram. Men uppsvinget har sina baksidor: social snedrekrytering och brist på mångfald.
Institutionerna lyckas inte heller utöka antalet platser, visar Psykologtidningens rundringning.
Över 38 000 sökte till höstens psykologprogram vilket drev upp antagningspoängen till 21,3 poäng i genomsnitt.
Martin Wolgast, studierektor för psykologprogrammet i Lund, jublar inte över utvecklingen.
– Höga betyg leder till social snedrekrytering, där har vi ett klart problem, säger han.
Emma Sjögren, ordförande i Psykologförbundets studeranderåd, instämmer och efterlyser alternativa urvalsmetoder, i likhet med de som används till läkarprogrammet.
– Om vi hade studenter med olika bakgrund, då skulle vi säkert få bättre diskussioner och andra synvinklar. I dag är vi en väldigt homogen grupp, säger hon.
Men Martin Wolgast avfärdar lämplighetstester som en lösning.
– Vi har fört sådana diskussioner men ingen metod har övertygat mig, säger han.
I Linköping har intervjuer tillämpats vid antagningen, men det blev dyrt och påverkade inte heller mångfalden.
– De som hade höga betyg var de som gjorde bra ifrån sig på intervjuerna, säger Anett Sundqvist, programansvarig.
Jenny Wikström Alex, programdirektör för psykologprogrammet på KI, är lika skeptisk.
– Högskoleverket har efter lång tid gett upp ambitiösa försök att mäta empati. Dessutom blir alternativa urvalsmetoder mycket resurskrävande, säger hon.
För att öka mångfalden satsar KI i stället på andra metoder, som att vara synlig på mässor och låta psykologstudenter blogga om sina erfarenheter. Jenny Wikström Alex överväger också att översätta informationen om psykologprogrammet till andra språk, eftersom det finns kulturer där psykologer inte har särskilt hög status.
Att öka andelen män är en annan ambition på KI, kvinnorna är i klar majoritet på psykologprogrammet.
– Eftersom killar klarar högskoleprovet bättre än tjejer har vi ökat den kvoten till en tredjedel, säger Jenny Wikström Alex.
Men effekten har ändå uteblivit. Vid den senaste antagningen till psykologprogrammet utgör kvinnorna 64 procent.
Männen är i minoritet även på övriga lärosäten, förutom i Lund där jämn könsfördelning råder i den senaste kullen med psykologstudenter.
– Vi får se om det är början på en trend. Normalt varierar andelen män mellan 25 och 40 procent, säger studierektor Martin Wolgast.
Mer övertygad är han om att behovet av psykologer kommer att öka och har därför argumenterat mot fakulteten för att utöka antalet platser.
– Om det inte finns tillräckligt med psykologer på arbetsmarknaden, då kommer någon annan att göra vårt jobb, säger Martin Wolgast.
Hittills har han inte fått gehör för en utökning.
Inte heller på Karolinska Institutet är en utökning aktuell.
– Vi fick statlig finansiering efter psykiatriutredningen och kunde öka från 40 till 70 utbildningsplatser, fler lär det inte bli hos oss, säger Jenny Wikström Alex.
I Örebro ligger fokus på praktiken.
– Vi har inte möjlighet att öka antalet studenter, och det är i princip praktiken som begränsar. Vi jobbar stenhårt för att få tag på praktikplatser till alla 35 per termin, svarar Sofia Bergbom, programansvarig för psykologprogrammet.
Likadant låter det på andra universitet som Psykologtidningen kontaktar, resurser saknas för att utöka antalet platser.
Umeå universitet utgör undantaget, där psykologprogrammet har utökats med tio platser.
– Men vi har inga garantier för att få behålla dessa för all framtid, och vi konkurrerar ju hela tiden med andra utbildningar om hur många platser vår utbildning ska få, säger Camilla Hakelind vid Psykologiska institutionen i Umeå.
