• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2026
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Äldre med PTSD riskerar demensdiagnos«

»Äldre med PTSD riskerar demensdiagnos«

7 september 2018 publicerad av Kajsa Heinemann

Psykolog Frida Johansson Metso. Foto: Johannes Frandsén

Har mamma blivit dement? Inte nödvändigtvis. Hos äldre människor som kommit som flyktingar till Sverige kan de plötsliga aggressionsutbrotten och koncentrationssvårigheterna vara symtom på posttraumatisk stress.

– Att en anhörig tänker demens är inte så konstigt, men att vårdpersonal saknar kunskap om att identifiera PTSD är djupt olyckligt.

Det säger Frida Johansson Metso, psykolog på Transkulturellt Centrum inom Stockholms läns landsting och aktuell med boken När kriget är allt du minns. Att lindra PTSD hos äldre.

Med boken, som handlar om människor som överlevt krig/tortyr/förluster men lever kvar i sina minnen i posttraumatisk stress, hoppas Frida Johansson Metso nu kunna öka kunskapen inom vården så att denna patientgrupp får rätt diagnos och behandling.

Tre patientgrupper tas upp i boken: de som levt med PTSD sedan de kom till Sverige men inte fått behandling, de som hela livet lyckats hålla undan traumaminnen med olika strategier men inte längre kan. Och så de vars PTSD debuterar i 70-80-årsåldern.

– Jag är mest orolig över de som varit symtomfria hela livet men plötsligt får minnesproblem, blir rädda för sådant som inte finns. Då de uppvisar många symtom som vi associerar med demens får de felaktig demensdiagnos.

Till skillnad från demens går PTSD att behandla, även vid tidig demens, förklarar hon – men understryker att det är brådskande.

– Äldre med PTSD löper dubbelt så stor risk att utveckla demens, vet vi av forskning. Vi vet också att traumaminnen är mer resistenta mot demenssjukdom än neutrala och positiva minnen, den traumatiserade, demenssjuka riskerar därmed att lämnas ensam med sina värsta minnen. Det är så fruktansvärt sorgligt. Och onödigt.

– Jag gillar verkligen att jobba med traumabehandling. Det som är så kul är att de allra flesta faktiskt blir bättre. Och det är världens häftigaste känsla.

Men även om alla flyktingar inte behöver traumabehandling – endast tio procent utvecklar PTSD – behöver alla ett bättre bemötande, understryker Frida Johansson Metso.

– Det skulle vara fantastiskt om vårdpersonal började tänka mer på att många i den här patientgruppen kan bära på traumatiska minnen, säger hon och lyfter fram Judiska hemmets kunskap och arbete med människor som överlevt Förintelsen.

– På Judiska hemmet finns en fantastisk kompetens om vad som triggar trauman och hur man skyddar patienter från dessa. Övriga vården har mycket att lära av dem. Vi behöver se till att all vårdpersonal får samma kompetens.

Frida Johansson Metso har tidigare arbetat som klinisk psykolog och biträdande verksamhetschef för specialistmottagningen Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Den 28 september är hon inbjuden för att tala om sin bok på årets Bok-och biblioteksmässa i Göteborg.

 

När kriget är allt du minns. Att lindra PTSD hos äldre  

Av Frida Johansson Metso, Gothia Fortbildning, 2018

Symtom på demens och posttraumatisk stress hos äldre har stora likheter. För att undvika feldiagnostisering och ge rätt vård är det viktigt att alla som i sin profession möter patientgruppen har denna kunskap. Bokens budskap är att PTSD till skillnad från demens går att behandla.

Fler artiklar

  • "Ge utanförbarnen mer av det vanliga"
  • "Jag har lovat att bidra med globala inspel"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Kennedy kan skynda på utvecklingen

Psykedelika kan bli verklighet – oavsett det vetenskapliga stödet.

Fråga förbundet

Har jag rätt till löneförhandling?

Ta kommandot i diskussionen, råder Evelina Lundström.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Följ oss

Nyheter

Han satte ord på sorgen efter masskjutningen i Örebro

Han förbereder framtidens konsulter

Jonas Mosskin: “Jag grät så mycket”

Hanna Ström: “Mina posters gör råden lätta att påminna sig om”

Stockholm anställer PTP-psykologer

Anmälda psykologer fortsatte anlitas

Psykologtidningen ges ut av…


Sveriges Psykologförbund

© 2026 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in