• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Oro att inte passa in bakom fysisk smärta

Oro att inte passa in bakom fysisk smärta

2 augusti 2018 publicerad av Peter Örn

Fysisk smärta bland ungdomar kan i viss utsträckning bero på oron över att inte passa in i kompisgänget. Det visar psykologiforskaren Matilda Wurm i en doktorsavhandling vid Örebro universitet.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har Matilda Wurm på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet följt ungdomar i tre år, från sjuan till nian. Syftet var att studera hur smärta utvecklas över tid.

Matilda Wurm
Foto: Del LaGrace Volcano

I studien ingick 1 181 ungdomar. 8,4 procent av sjundeklassarna hade värk i rygg, axlar eller nacke, värk som i viss mån påverkade deras vardag. I åttondeklass hade siffran ökat till 10,5 och minskade sedan till 9,9 procent i nian.

I årskurs sju var det små skillnader mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut: killarna låg kvar på ungefär samma värde som i sjuan medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

Oro att inte passa in, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm i ett pressmeddelande.

Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar, och de reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar.

– Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

Matilda Wurm menar att skolan inte bara bör uppmärksamma mobbning utan även fråga eleverna om vänskapsrelationer. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda personalen inom skolhälsovården.

I avhandlingen har Matilda Wurm även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. En grupp bestående av smärtpatienter som lider av social ångest jämfördes med en grupp smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Resultatet visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen. De upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Titeln på avhandlingen är Understanding Comorbid Pain and Emotions: A transdiagnostic approach.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in