• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Därför fortsätter vi använda begreppet psykoterapi”

“Därför fortsätter vi använda begreppet psykoterapi”

8 juni 2018 publicerad av Lennart Kriisa

Medlemmar inom Psykologförbundet ville skrota begreppet psykoterapi och bara använda begreppet psykologisk behandling. Efter ett halvårs utredande har Psykologförbundet kommit fram till att båda behövs.

Martin Björklind, du har utrett vad begreppen står för. Vad är egentligen skillnaden mellan psykoterapi och psykologisk behandling?

Martin Björklind, professionsstrateg på Psykologförbundet.

-Psykologisk behandling är ett samlingsbegrepp för alla metoder som syftar till att främja hälsa och motverka ohälsa och som bygger på psykologin. Psykoterapi är en form av systematisk och metodstyrd psykologisk behandling som syftar till psykologisk förändring.

I så fall ägnar sig väl massor av yrkesgrupper åt psykologisk behandling?

 –Absolut. Sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och kuratorer är exempel på några yrkesgrupper som ägnar sig åt moment av psykologisk behandling, men psykologer står för både den breda och fördjupade kunskapen. Psykologer kan till exempel övervaka och utveckla den psykologiska behandlingen i en verksamhet där flera professioner arbetar tillsammans.

 Och detta tog ett halvår att komma fram till?

– Ja, i november 2017 började förbundsstyrelsen att arbeta med kongressens beslut att utreda vad specialistinriktningen ska kallas, samt vad begreppen står för och om vi skulle fortsätta använda båda eller undvika begreppet psykoterapi. ”

Var det svårt att gå i mål?

-Jag har faktiskt aldrig varit med om att ett dokument har knådats så mycket. Om vi pratar antalet arbetade timmar per mening, då är det rekord. Utredningen blev väldigt omfattande, vi pratade med erfarna kliniker och vetenskapliga rådgivare, såväl inom som utanför förbundet.

Varför är frågan så känslig?

-För att det är så många professioner som ägnar sig åt psykologisk behandling, då blir det knepigt. Dessutom har det varit delvis splittrat inom vår egen kår. En del psykologer är även legitimerade psykoterapeuter och identifierar sig som psykoterapeuter.

Samtidigt finns det krafter som vill skrota begreppet psykoterapi?

-Jo, uppfattningen finns att vi borde distansera oss från begreppet psykoterapi, eftersom man ser det som att psykologer har en annan sorts kompetens.

Men båda begreppen behövs alltså?

-Ja. Internationellt sett lär inte termen psykoterapi försvinna. Och psykoterapi är ju psykologisk behandling, semantiskt sett. Psykologer har idag inte ensamrätt på begreppet psykologisk behandling, lika lite som psykoterapeuter idag har ensamrätt på begreppet psykoterapi. Därför tror vi inte att användandet av enbart den ena termen leder till att tydliggöra psykologrollen. Vi tror snarare att det är bättre med fler, inte färre, begrepp, för att visa på mångfalden i psykologens verksamhetsfält. Men det är jättebra att medlemmarna har olika uppfattningar i sådana frågor, det stärker oss.

Vad är nyttan med ert dokument?

-Vi kan till exempel få arbetsgivare och politiker att tydligare förstå hårdvalutan i vad psykologer kan och gör.

Vilka reaktioner har ni fått?

-Inte så många ännu, men SSR har hört av sig och vill att vi tittar på detta tillsammans. Vi får se vad det leder till, men vi är eniga med SSR om att psykologisk behandling är ett samlingsbegrepp och att psykoterapier är konkreta exempel på psykologisk behandling.

Fotnot: Martin Björklind är professionsstrateg på Psykologförbundet. Han är både legitimerad psykolog och psykoterapeut. Läs utredningen här.

Fler artiklar

  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in