• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ljuskänslighet kopplad till autism

Ljuskänslighet kopplad till autism

14 maj 2018 publicerad av Peter Örn

Spädbarn som får en autismdiagnos vid tre års ålder reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. På sikt kan kunskapen leda till tidigare diagnos och insatser, tror de svenska forskarna bakom studien.

I en ny svensk studie undersöktes pupillens ljusreflex hos spädbarn i åldern 9–10 månader. Denna reflex är en grundläggande sensorisk mekanism som reglerar mängden ljus som når näthinnan. De spädbarn som uppfyllde kriterierna för autism vid tre års ålder drog ihop sina pupiller mer än de barn som inte uppfyllde kriterierna vid uppföljningen. Graden av pupillsammandragning visade dessutom ett positivt samband med mängden symptom på autism. Spädbarn med kraftigare pupillsammandragning hade mer symptom senare, oberoende av om de uppfyllde kriterier för diagnos eller ej.

– Tidigare studier på äldre barn med autism har antytt en försvagad pupillreflex. Dessa resultat motiverade oss att undersöka reflexen hos spädbarn vars storasyskon har autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt, men sannolikheten att senare få diagnos själv är betydligt högre i denna grupp än i befolkningen generellt. Överraskande nog så fann vi att gruppskillnaderna var i motsatt riktning än vad man tidigare sett hos äldre barn: Vi fann starkare pupillreflexer bland de spädbarn som senare diagnosticerades med autism, uppger Terje Falck-Ytter, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande. Terje Falck är huvudansvarig för studien. Han fortsätter:

– Vi tror att dessa resultat är viktiga då de lyfter fram en väldigt basal sensorisk funktion som inte studerats tidigare bland spädbarn som senare diagnosticeras med autism.

I undersökningen inkluderades data från Sverige och även data från en liknande longitudinell studie av småsyskon vid Birkbeck, University of London i Storbritannien. Totalt 147 småsyskon till barn med autism deltog i studien, av vilka 29 uppfyllde kriterierna för autism vid uppföljningen. Studien inkluderade även en kontrollgrupp om 40 barn vars storasyskon inte hade någon diagnos.

Forskarna hoppas att mer kunskap om den tidiga utvecklingen kan underlätta för familjer att få stöd och träning tidigare. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men träffsäkerheten i pupillundersökningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde, till exempel för tidig upptäckt, är därför för tidigt att uttala sig om.

Artikeln Enhanced pupillary light reflex in infancy is associated with autism diagnosis in toddlerhood är publicerad online i Nature Communications.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Olika depressionssymtom hos nyblivna föräldrar

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in