Spädbarn som får en autismdiagnos vid tre års ålder reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. På sikt kan kunskapen leda till tidigare diagnos och insatser, tror de svenska forskarna bakom studien.
I en ny svensk studie undersöktes pupillens ljusreflex hos spädbarn i åldern 9–10 månader. Denna reflex är en grundläggande sensorisk mekanism som reglerar mängden ljus som når näthinnan. De spädbarn som uppfyllde kriterierna för autism vid tre års ålder drog ihop sina pupiller mer än de barn som inte uppfyllde kriterierna vid uppföljningen. Graden av pupillsammandragning visade dessutom ett positivt samband med mängden symptom på autism. Spädbarn med kraftigare pupillsammandragning hade mer symptom senare, oberoende av om de uppfyllde kriterier för diagnos eller ej.
– Tidigare studier på äldre barn med autism har antytt en försvagad pupillreflex. Dessa resultat motiverade oss att undersöka reflexen hos spädbarn vars storasyskon har autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt, men sannolikheten att senare få diagnos själv är betydligt högre i denna grupp än i befolkningen generellt. Överraskande nog så fann vi att gruppskillnaderna var i motsatt riktning än vad man tidigare sett hos äldre barn: Vi fann starkare pupillreflexer bland de spädbarn som senare diagnosticerades med autism, uppger Terje Falck-Ytter, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande. Terje Falck är huvudansvarig för studien. Han fortsätter:
– Vi tror att dessa resultat är viktiga då de lyfter fram en väldigt basal sensorisk funktion som inte studerats tidigare bland spädbarn som senare diagnosticeras med autism.
I undersökningen inkluderades data från Sverige och även data från en liknande longitudinell studie av småsyskon vid Birkbeck, University of London i Storbritannien. Totalt 147 småsyskon till barn med autism deltog i studien, av vilka 29 uppfyllde kriterierna för autism vid uppföljningen. Studien inkluderade även en kontrollgrupp om 40 barn vars storasyskon inte hade någon diagnos.
Forskarna hoppas att mer kunskap om den tidiga utvecklingen kan underlätta för familjer att få stöd och träning tidigare. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men träffsäkerheten i pupillundersökningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde, till exempel för tidig upptäckt, är därför för tidigt att uttala sig om.
