• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Synen på kön splittrar vetenskapen

Synen på kön splittrar vetenskapen

8 maj 2018 publicerad av Kajsa Heinemann

Foto: Istockphoto

Binär, trans, cis-person – vem är du? Och varför? I dag talas det en hel del om kön. Olika kön, flera pronomen: hen, hon, han, den. I dess kölvatten ifrågasätts könstillhörigheter, sexualiteter och andra identiteter inom såväl forskning som populärkultur.

Annat var det förr. Då dominerade mest ett kön, kill-könet. Något har absolut hänt med synen på och mångfalden av kön. Så även i Sveriges riksdag, där det nu finns lagförslag om införandet av ett tredje kön.

Inte en dag för tidigt, menar somliga. Överdrivet stort fokus på något som berör så få, anser andra.

Få ämnen väcker så starka reaktioner. Det blir lätt för eller emot. De som ser könsidentiteter som ett resultat av miljö och socialisering, kontext- och kulturbunden och de som ser könsidentitet biologiskt, neurobiologiskt och hormonellt organiserad och styrd. Anti-essentialism versus essentialism.

Säg »hen« eller vrålvägra konsekvent. Skyll våldsbrott på testosteron alternativt hävda, så som psykologiprofessor Cordelia Fine aktuell med Testosteron Rex. Myten om våra könade hjärnor, att vi nu kan »sluta skylla på Testosteron Rex, för den kungen är död«. Då har du garanterat skapat, om inte dålig stämning, så i alla fall debatt.

Inget nytt, egentligen. Enligt hjärnforskaren Markus Heilig, aktuell med boken Hon, han och hjärnan har det i över ett halvt sekel pågått »ett socialt och vetenskapligt krig om hur könsskillnader i psykologisk funktion och hjärnorganisation ska tolkas«. Han menar att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor. Om vi, skriver han, »ignorerar systematiska skillnader mellan könen är risken att både män och kvinnor behandlas efter manliga måttstockar«. Något som främst missgynnar kvinnor, menar han.

Fines och Heiligs könsanalyser skiljer sig åt. Men båda använder forskning som argument för ökad mångfald och jämställdhet. Kanske utmaningen i dag inte främst är fler könsstudier, utan att undvika upptrampade dikotomiska tankebanor.

Vi är hjärna, vi har kön. Vi är olika. Och samtidigt. De individuella skillnaderna är större. Kanske är det främst inte, som Cordelia Fine konstaterar, en fråga om vetenskap, utan om värderingar.

3 genus-tips:

BOK. Testosteron Rex. Myten om våra könade hjärnor​ ​av Cordelia Fine (Bokförlaget Daidalos, 2017).

Den centrala frågan är inte vad som skiljer män och kvinnor, utan hur det kommer sig att män och kvinnor så ofta beter sig mer eller mindre likadant, trots biologiska skillnader. Psykologiprofessorn Cordelia Fine belönades 2017 för denna bok med Royal Society Science Book Prize för årets bästa vetenskapsbok. Utifrån otaliga studier tar hon död på alla ursäkter som utgår ifrån könshormonet testosteron.

BOK. ​Hon han och hjärnan​ av Markus Heilig (Natur & Kultur, 2018).

Vårt evolutionära bagage är centralt för vilka vi är, samtidigt säger det väldigt lite om hur vi ska leva våra liv i dag, eller i morgon. Det konstaterar hjärnforskaren och psykiatrikern Markus Heilig som i den här boken reder ut hjärnans roll och funktion i det vi kalla könsidentiteter.

FILM. En fantastisk kvinna ​i regi av: Sebastián Lelio (2017).

​Om passion, plötslig död och våldsam sorg handlar denna prisbelönade film, som bland annat fick en Oscar 2018 för Bästa utländska film. Transkvinnan Marina lever med sin man, som hastigt dör, varpå hans anhöriga misstänker henne för mord. Marina som mist sin älskade tvingas in i en absurd mardröm av misstänkligheter och utanförskap. En kamp på blodigt allvar.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Vill avdramatisera misstagen
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in