Brister i skolan ligger bakom en stor del av ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Det skriver Folkhälsomyndigheten i en rapport, och lyfter samtidigt upp elevhälsans betydelse för att främja elevers hälsa.
Andelen ungdomar i åldern 13 till 15 år som rapporterar återkommande symtom på stress och psykisk ohälsa fördubblades i Sverige under perioden 1985–2014. Det uppger Folkhälsomyndigheten, som nu undersökt tänkbara orsaker inom områden som familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar, skolan och lärande, övergripande samhällsförändringar. Även digitala medier och deras möjliga inverkan på utvecklingen av barns och ungas psykiska ohälsa finns med i undersökningen.
Slutsatsen presenteras i en ny rapport, och den visar att orsakerna i första hand tycks finnas inom skolan och hur den som helhet fungerar. Skolan i Sverige har genomgått flera genomgripande förändringar sedan 1990-talets början. Högstadieelevers skolprestationer försämrades under perioden 1995–2012, samtidigt som alltfler elever rapporterade att de kände sig stressade över skolarbetet. ”Det finns tydliga tecken på samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för psykosomatiska besvär. Långvarig stress är också någonting som påverkar hälsan negativt”, uppger Folkhälsomyndigheten.
Arbetsmarknaden har också förändrats, med högre krav på utbildning och kompetens än tidigare. Det är troligt att barn och unga är medvetna om dessa förändringar, och att de känner en press att fullfölja gymnasiet med bra betyg.
Folkhälsomyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen har lyft förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Även elevhälsan har en viktig roll när det gäller att främja elevernas hälsa så att de har bättre förutsättningar att klara av skolan.
Uppgifterna om barns och ungas psykiska hälsa i Sverige kommer från den stora undersökningen Skolbarns hälsovanor.
Läs rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?