• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Inspirerande om framtiden”

”Inspirerande om framtiden”

16 mars 2018 publicerad av Kajsa Heinemann

Nytänk, samarbete och inspiration. Det är vad som krävs för att framtidens forskning om psykologisk behandling ska utvecklas, individanpassas. Och bättre nå alla med behov, konstaterades på symposiet ”The Lancet Psychiatry Commission on psychological treatments research in tomorrow´s science”, som arrangerades i dag vid Karolinska institutet i Solna.

Sophie Dix, Ata Ghaderi och Brjánn Ljótsson.

Kanske har psykologisk behandling aldrig varit mer livsviktigt än i dag. Över 300 miljoner människor runt om i världen lider av depression, 265 miljoner av ångest. Ingenting tyder på att antalet sjunker, tvärtom. Kostnaderna för den psykiska ohälsan, samhällsekonomiskt och för den enskilda människan, är vida omfattande.

Och trots att det i dag finns bra evidensbaserade behandlingsmetoder mot såväl depression som ångestsyndrom fungerar de långt ifrån på alla. 90 procent av alla människor i världen, som lider av psykisk ohälsa, får/nås/söker inte behandling. Behandlingsmetoderna måste därför utvecklas och förbättras, liksom tillvägagångssättet att nå ut till människor.

Detta påpekar tidskriften The Lancet Psychiatry, som tillsammans med forskare inom olika områden vid KI, nu har arbetat fram tio aktionspunkter för framtidens forskning om psykologisk behandling. Ett urval av dessa punkter presenterades på dagens symposium (fredag den 16 mars), som leddes av Dr Niall Boyce från The Lancet Psychiatry, samt Emily Holmes och Ata Ghaderi, båda professorer vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid KI.

-Jag är mycket nöjd över dagen, säger Ata Ghaderi, som jag lyckas få ett par minuter med innan han ska vidare.

-Det här är ett bra sätt att sprida information om arbetet som ett stort antal forskare gjort med att försöka tänka ut hur vi kan förbättra framtiden för psykologisk forskning.

Lisa Espinosa och Linda Sunnergård.

Visst var intresset för symposiet stort. Wallenbergsalen, som rymmer 103 personer, var fullsatt av lyhörda åhörare, som alla ville ta del de tio aktionspunkterna. Linda Sunnergård, psykologstudent vid KI, som läser på termin tio, var en av dem.

-Det var väldigt inspirerande och intressant om behovet av att samarbeta mellan olika forskningsfält och mellan klinisk verksamhet och forskare. Att alla behövs och alla bidrar med varsin pusselbit, säger hon och fortsätter:

-Men också viktigt att inse att vi inte når ut till alla som behöver, och att vi behöver diskutera hur vi ska nå folk. För om vi inte kan implementera nya metoder och nya interventioner så är de ju inte till någon nytta. Jag vill gärna tro att det är åt det hållet vi rör oss.

 

Behövs en sådan här dag?

-Ja för om vi inte pratar om det händer ingenting. Det här problemet existerar, hur gör vi?

Finns det något du önskat mer av?

-Paneldiskussionen på slutet var väldigt intressant. Jag hade gärna sett mer diskussion. Annars är jag väldigt nöjd.

Lisa Espinosa, PhD-student vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid KI, var också där.

-Seminariet reflekterar mycket vad vi på KI, men självklart även på andra universitet och i forskargrupper, försöker göra, nämligen att försöka kombinera experimentell psykologi med klinisk praktik och visa på dess komplexitet; hur komplicerat det är att utveckla behandlingsmetoder.

-Vi behöver forskare som dem som är här i dag, de som är motiverade och som kan organisera sådana här talks, så att folk blir medvetna om problemen och sedan vill investera energi och tid.

Saknade du något?

Michelle G Craske, Ata Ghaderi, Emily Holmes.

-Nej, jag blev jätteinspirerad. Jag går hem med känslan att det kommer att hända, säger Lisa Espinosa.

Sista ordet går till Ata Ghaderi, som är mest nöjd över att betoningen i dag var på behovet av att förstå komplexiteten och mekanismerna i psykologisk behandlingsforskning, samt betydelsen av samarbete.

-Vi behöver bli bättre på kollaborativt arbete över gränserna, och samtidigt beakta den komplexitet som finns inom psykologisk behandling. Individuell anpassning är en självklar del i framtidens psykologiska behandling, säger Ata Ghaderi och rekommenderar alla att läsa rapporten.

Rapporten: The Lancet Psychiatry Commission on psychological treatments research in tomorrow´s science publicerades i marsnumret av The Lancet Psychiatry 2018.

 

 

Fler artiklar

  • Acceptans avgörande vid KBT för barn
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in