• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Äckelmagade föredrar Trump

Äckelmagade föredrar Trump

28 februari 2018 publicerad av Peter Örn

Stor känslighet för obehagliga kroppslukter kan kopplas till en förkärlek för despotiska politiska ledare. Den slutsatsen dras i en ny psykologistudie av svenska forskare som i dag publiceras i tidskriften Royal Society Open Science.

Individer som är extra känsliga för vissa kroppslukter, som svett- eller urinlukt, visar ett stabilt samband till en vilja att ha en stark diktatorliknande ledare, ledare som förmår trycka ner omvälvande samhällsrörelser och hålla grupper i samhället på plats. Det menar de forskare som i dag publicerar sina rön, bestående av tre delstudier, i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science.

En av forskarna bakom studien är psykologen Jonas Olofsson, Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

-Vi tror att auktoritära attityder delvis kommer från en rädsla för att smittas av sjukdomar. I ett auktoritärt samhälle minskas kontakten mellan olika grupper och det kan upplevas som säkrare. Luktsinnet är vår mest grundläggande hjärnfunktion för att varna oss för smittorisk och vi ogillar lukter som vi inte känner igen, vi tolkar de som att de kan vara farliga. Så det verkar finas en länk mellan upplevd smittorädsla och auktoritära attityder, säger Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson

Det har tidigare visats att det finns ett samband mellan äckelkänslighet och politiska attityder, till exempel att konservativa personer är mer lättäcklade. I den nya studien utvecklade en skala där deltagarna fick skatta hur mycket de äcklades av starka kroppslukter, både hos sig själva och hos andra. Skalan användes sedan i enkätundersökningar online i ett antal olika länder, tillsammans med frågor om ideologisk åskådning.

Deltagare som bodde i USA fick även frågor om hur de planerade att rösta i presidentvalet 2016. De som var äcklade av lukter visade en större benägenhet än andra att rösta på kandidaten Donald Trump. Forskarna spekulerar i artikeln att en förklaring kan vara Trumps fasta hållning mot immigration, speciellt gällande grupper som kommer från främmande kulturer eller som sett till vissa beteenden gällande hygien, matlagningsvanor etcetera, kan uppfattas som avvikande (och implicit trigga en smittorädsla) för vissa amerikaner.

-Personer som har en auktoritär läggning gillar ordning och reda. När personer känner en äcklig lukt verkar det kunna trigga auktoritära attityder, exempelvis att man vill bestraffa brottslingar hårdare, det har visats tidigare av andra forskare.

Även om luktsinnet, och våra reaktioner på äcklig lukt som en överlevnadsinstinkt, kan spåras till människans grundläggande funktioner i hjärnan så tror inte Jonas Olofsson att de individuella reaktionerna – och därmed preferenser för typ av ledarskap – är huggna i sten.

-Jag tror att våra rektioner är medfödda. Men de borde ändå gå att påverka, äckelkänslor finns i alla kulturer men vad man äcklas av varierar mycket. Så, både arv och miljö spelar roll troligtvis, säger Jonas Olofsson.

Studien bygger på ett slumpvis urval, men på ett frivilligt deltagande bland medlemmar på online-plattformen Mechanical Turk. Det kan vara en svaghet i studien. Samtidigt visar exempelvis resultatet från delstudien med amerikaner att resultatet gällande stödet för Trump i stort sett motsvarade det stöd han hade i opinionsundersökningar. Dessutom ingick inga uppgifter om inkomst, vilket är en annan svaghet. Resultaten kontrollerades dock för utbildning vilket i viss utsträckning kompenserar för avsaknaden av inkomstuppgifter.

Läs hela studien Body odor disgust sensitivity predicts authoritarian attitudes i en öppen version på PsyArXiv Preprints.

Fler artiklar

  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in