”Jag vill förstå vilka psykologiska faktorer som påverkar vårt beteende och får oss att vilja hjälpa.” Det säger Arvid Erlandsson som belönas med 2017 års pris till yngre forskare i psykologi för studier om hur olika emotioner och tankar påverkar våra beslut.
För lite vetenskaplig approach på filosofikurserna och för lite moralfrågor på psykologikurserna fick Arvid Erlandsson att söka sig till moralpsykologin. Nu belönas han med Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien.
-Det är mycket hedrande. Jag har haft tur att fått träffa och arbeta med rätt människor, säger Arvid Erlandsson, som redan för två år sedan var nominerad till priset.
I dag är han verksam som forskare i psykologi vid Judgment Emotion Intuition & Decision (JEDI-lab) vid Linköpings universitet. Priset får Arvid Erlandsson för den forskning han inledde redan som doktorand vid Lunds universitet och disputerade på 2015. Det handlar om emotioner, tankar och beteenden som styr oss när vi befinner sig i moraliska beslutssituationer, framför allt hjälpsituationer. Vad får oss att till exempel ge tiggare pengar eller bidrag till hjälporganisationer, och varför avstår vi ibland?
-En stor drivkraft är att förstå varför vi människor ibland gör stora uppoffringar för att hjälpa ett fåtal människor, samtidigt som vi andra gånger inte lyfter ett finger för att hjälpa långt fler människor, säger Arvid Erlandsson.
Under avhandlingsarbetet identifierade han psykologiska mekanismer bakom när vi hjälper (så kallade hjälpeffekter), och varför vi hjälper. De tre hjälpeffekterna är identifierbarhetseffekten, propositionsdominanseffekten och ingruppseffekten, och vardera kan förklarades av olika bakomliggande psykologiska mekanismer.
-Tidigare moralpsykologisk forskning hade hävdat att det främst var en stark medkänsla som får oss att hjälpa, att vi hjälper med hjärtat. Men jag vände mig mot det. Jag ville se vilka psykologiska faktorer som påverkar vårt beteende.
Hans resultat visade att identifierbarhetseffekten, som att visuell information om ett identifierat barn i nöd gör att vi hjälper mer än numerisk information om många barn i nöd, framförallt beror på att vi känner mer intensiva känslomässiga reaktioner när vi ser ett identifierat barn. Proportionsdominanseffekten, som att ett projekt som kan rädda 94 av 100 offer får mer hjälp än ett projekt som kan rädda 94 av 8000 offer, kan förklaras av vår upplevelse att projekt som kan rädda en större proportion av offren gör mer nytta trots att det absoluta antalet offer som kan räddas i de båda projekten är identiskt.
-Orsaken till ingruppseffekten, att offer från det egna samhället får mer hjälp än offer från andra samhällen, är framför allt att vi upplever ett större personligt ansvar att hjälpa behövande från den egna gruppen. Men för samtliga tre hjälpeffekter gäller ju att det inte finns en psykologisk faktor som ensam kan förklara vårt beteende, säger Arvid Erlandsson.
I en ny ännu inte publicerad studie på JEDI-lab har Arvid Erlandssons forskargrupp studerat vilken effekt olika annonsbudskap har för våra attityder till en organisation och vår benägenhet att ge ekonomiska bidrag.
-Vi kan visa att positivt laddade budskap skapar positivare attityder bland potentiella givare, men vill organisationen verkligen få in bidrag så var negativt laddade budskap effektivare eller minst lika effektiva, säger Arvid Erlandsson.
För att öka den praktiska tillämpningen av forskningsresultaten har Arvid Erlandsson nu inlett samarbeten med välgörenhetsorganisationer i både Sverige och Norge.
Prismotiveringen lyder:
”För att han med sina studier inom socialpsykologi kombinerar teoretisk analys med snillrik experimentell design. I studier som präglas av kreativitet och originalitet har han systematiskt undersökt interaktionen mellan altruistiskt beteende och varierande psykologiska mekanismer och ramfaktorer. Studierna representerar god grundforskning men har samtidigt uppenbart samhällsintresse. Publikationerna, som genomgående håller mycket hög kvalitet, imponerar genom sitt sätt att verkligen penetrera den valda vetenskapliga frågeställningen. Erlandssons självständighet, synbara nyfikenhet och konsekventa kunskapssökande gör honom till en mycket värdig mottagare av priset.”
Prissumman är 50 000 kronor.
Titeln på Arvid Erlandssons doktorsavhandling är Underlying psychological mechanisms of helping effects: Examining the when × why of charitable giving (2015).
