• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Prisad för forskning om altruism

Prisad för forskning om altruism

15 februari 2018 publicerad av Peter Örn

”Jag vill förstå vilka psykologiska faktorer som påverkar vårt beteende och får oss att vilja hjälpa.” Det säger Arvid Erlandsson som belönas med 2017 års pris till yngre forskare i psykologi för studier om hur olika emotioner och tankar påverkar våra beslut.

För lite vetenskaplig approach på filosofikurserna och för lite moralfrågor på psykologikurserna fick Arvid Erlandsson att söka sig till moralpsykologin. Nu belönas han med Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Arvid Erlandsson

-Det är mycket hedrande. Jag har haft tur att fått träffa och arbeta med rätt människor, säger Arvid Erlandsson, som redan för två år sedan var nominerad till priset.

I dag är han verksam som forskare i psykologi vid Judgment Emotion Intuition & Decision (JEDI-lab) vid Linköpings universitet. Priset får Arvid Erlandsson för den forskning han inledde redan som doktorand vid Lunds universitet och disputerade på 2015. Det handlar om emotioner, tankar och beteenden som styr oss när vi befinner sig i moraliska beslutssituationer, framför allt hjälpsituationer. Vad får oss att till exempel ge tiggare pengar eller bidrag till hjälporganisationer, och varför avstår vi ibland?

-En stor drivkraft är att förstå varför vi människor ibland gör stora uppoffringar för att hjälpa ett fåtal människor, samtidigt som vi andra gånger inte lyfter ett finger för att hjälpa långt fler människor, säger Arvid Erlandsson.

Under avhandlingsarbetet identifierade han psykologiska mekanismer bakom när vi hjälper (så kallade hjälpeffekter), och varför vi hjälper. De tre hjälpeffekterna är identifierbarhetseffekten, propositionsdominanseffekten och ingruppseffekten, och vardera kan förklarades av olika bakomliggande psykologiska mekanismer.

-Tidigare moralpsykologisk forskning hade hävdat att det främst var en stark medkänsla som får oss att hjälpa, att vi hjälper med hjärtat. Men jag vände mig mot det. Jag ville se vilka psykologiska faktorer som påverkar vårt beteende.

Hans resultat visade att identifierbarhetseffekten, som att visuell information om ett identifierat barn i nöd gör att vi hjälper mer än numerisk information om många barn i nöd, framförallt beror på att vi känner mer intensiva känslomässiga reaktioner när vi ser ett identifierat barn. Proportionsdominanseffekten, som att ett projekt som kan rädda 94 av 100 offer får mer hjälp än ett projekt som kan rädda 94 av 8000 offer, kan förklaras av vår upplevelse att projekt som kan rädda en större proportion av offren gör mer nytta trots att det absoluta antalet offer som kan räddas i de båda projekten är identiskt.

-Orsaken till ingruppseffekten, att offer från det egna samhället får mer hjälp än offer från andra samhällen, är framför allt att vi upplever ett större personligt ansvar att hjälpa behövande från den egna gruppen. Men för samtliga tre hjälpeffekter gäller ju att det inte finns en psykologisk faktor som ensam kan förklara vårt beteende, säger Arvid Erlandsson.

I en ny ännu inte publicerad studie på JEDI-lab har Arvid Erlandssons forskargrupp studerat vilken effekt olika annonsbudskap har för våra attityder till en organisation och vår benägenhet att ge ekonomiska bidrag.

-Vi kan visa att positivt laddade budskap skapar positivare attityder bland potentiella givare, men vill organisationen verkligen få in bidrag så var negativt laddade budskap effektivare eller minst lika effektiva, säger Arvid Erlandsson.

För att öka den praktiska tillämpningen av forskningsresultaten har Arvid Erlandsson nu inlett samarbeten med välgörenhetsorganisationer i både Sverige och Norge.

 

Prismotiveringen lyder:

”För att han med sina studier inom socialpsykologi kombinerar teoretisk analys med snillrik experimentell design. I studier som präglas av kreativitet och originalitet har han systematiskt undersökt interaktionen mellan altruistiskt beteende och varierande psykologiska mekanismer och ramfaktorer. Studierna representerar god grundforskning men har samtidigt uppenbart samhällsintresse. Publikationerna, som genomgående håller mycket hög kvalitet, imponerar genom sitt sätt att verkligen penetrera den valda vetenskapliga frågeställningen. Erlandssons självständighet, synbara nyfikenhet och konsekventa kunskapssökande gör honom till en mycket värdig mottagare av priset.”

Prissumman är 50 000 kronor.

Titeln på Arvid Erlandssons doktorsavhandling är Underlying psychological mechanisms of helping effects: Examining the when × why of charitable giving (2015).

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Studiemetod som ger svar på individnivå
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in