Höga arbetskrav, brist på återhämtning och tecken på psykisk ohälsa är vanligt bland en stor andel av trafikflygets piloter, visar en ny svensk studie.
– Alarmerande att detta får fortgå, säger psykologiprofessor Petra Lindfors vid Stockholms universitet.
Avregleringen av trafikflyget har påverkat trafikpiloternas arbetsmiljö. I en ny enkätstudie har piloternas egna upplevelser av den kartlagts. Höga arbetskrav, bristande återhämtning och tecken på psykisk ohälsa var återkommande i svaren.
– Enkätsvaren kunde delas in i tre kluster utifrån hur piloterna själva upplever säkerhetsklimat. Omkring en tredjedel hamnade i högriskklustret. Där råder en rädsla för att framföra kritiska synpunkter, stödet i arbetet är bristfälligt, stressen hög, möjligheterna till återhämtning små och reprimander vid sjukskrivning på grund av trötthet är vanliga, säger projektledaren Marika Melin.
Hela 76 procent av piloterna i högriskklustret uppgav även att de ofta eller alltid kände sig trötta under arbetsdagen, och upplevd trötthet är generellt sett vanligare bland trafikpiloter än exempelvis bland socialsekreterare.
– Den enda faktor som hamnade på en acceptabel nivå var upplevelsen av samarbete mellan piloterna, säger Petra Lindfors.
Piloterna i högriskklustret stack även ut sett till psykisk ohälsa. Närmare 20 procent uppgav att de sett tecken på psykisk ohälsa hos kollegor, och ångest, depression och olustkänslor inför arbetet var relativt vanligt. Mellan 7 och 8 procent uppgav även att de drack alkohol för att kunna somna, medan motsvarande andel i lågriskklustret var under 1 procent.
Även pilotmisstag i cockpit är betydligt vanligare i högriskklustret, och att man påbörjar flygningar trots trötthet eller olämpligt hälsotillstånd. Det händer även att piloten dåsar till eller somnar.
Men forskarna bakom enkätstudien vill inte peka ut något enskilt flygbolag som »högriskbolag« utifrån resultaten.
– Det är viktigare att synliggöra vilka faktorer i organisationen och arbetsvillkor som utgör risker för flygsäkerheten, säger Petra Lindfors.
Resultaten från studien har redan lett till förändringar. Transportstyrelsen har i samarbete med Arbetsmiljöverket inlett inspektioner för att se över trafikpiloternas arbetsmiljö. Dessutom är ett nytt instrument för att bedöma arbetsvillkor och riskfaktorer på väg att tas fram.
Studien Högtflygande risker publicerades i januari 2018 i den vetenskapliga skriftserien Arbete & Hälsa, Göteborgs universitet. Närmare 3 000 trafikpiloter med svenskt flygcertifikat inbjöds att delta i studien och svarsfrekvensen var 46 procent.
Den genomfördes av Marika Melin, projektledare och forskare vid Karolinska institutet, forskningsassistent och psykologstuderande Emil Lager samt Petra Lindfors, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.
