• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Altruism en hjärtefråga

Altruism en hjärtefråga

28 november 2017 publicerad av Peter Örn

Förmågan att känna av kroppens inre tillstånd, att korrekt uppfatta pulsens rytm, påverkar vår benägenhet att visa generositet visar ny forskning.
-De som var generösa kunde “simulera” hur det känns att dela med sig eller behålla allt själv och upplevde en skillnad i den egna reaktionen. Då valde de det alternativ som gav dem en bra känsla, säger psykologen Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson Foto: Erik Thor

Deltagarna i studien fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp pengar mellan sig själva och deltagare som de aldrig har träffat. Spelat liknar enligt forskarna verkligheten på så vis att vi ständigt uppmanas donera mindre summor till organisationer och därigenom bidra med medel till människor vi inte känner. Parallellt fick deltagarna sin puls uppmätt, och själva lyssna på en rytm som antingen gick i takt eller otakt med de egna hjärtslagen.

Studien har gjorts i samarbete mellan psykologer vid Anglia Ruskin University i England och Stockholms universitet. Från Sverige deltog bland andra psykologen Jonas Olofsson vid Stockholms universitet.

-Idén om att fysiologi påverkar våra känslor härstammar från William James, psykologins amerikanske portalfigur. Enligt James är det den ökande pulsen som driver på känslan att vara rädd när man exempelvis springer ifrån en björn. Idén har på senare tid återkommit bland annat hos Antonio Damasio, som i boken Descartes misstag pratar om “somatiska markörer” där hjärnan avläser kroppsliga tillstånd som vägledning i beslutsfattande, säger Jonas Olofsson.

De svenska deltagarna som i den engelsk-svenska studien var 10 procent bättre än genomsnittet på att känna igen sin egen puls gav bort cirka 55 kronor mer till andra deltagare (av totalt 570 kronor).

-De som är generösa kan “simulera” hur det känns att dela med sig eller ta allt själv, och känner skillnad i deras egen reaktion på de olika alternativen. De väljer sedan det som ger dem en bra känsla. De som inte känner skillnad bryr sig inte lika mycket och kan lika gärna ta mer pengar själva. Resultaten ger en tänkbar förklaring till hur generösa och snåla människor skiljer sig åt, säger Jonas Olofsson.

Men det handlar om ett komplext samband. Deltagare som i studien fick en ”snabbkurs” i att känna igen sin egen puls blev trots det inte generösare.

-Att känna kroppens signaler måste också tolkas och sättas i sitt sammanhang för att det ska översättas till konkreta beteenden. De delarna tar sannolikt mycket längre tid att lära sig att införliva.

Jonas Olofsson tror att resultaten kan bidra till bättre metoder att förstärka våra positiva sociala beteenden.

-Meditation bygger på att känna av kroppens signaler och det sägs leda till mer sociala beteenden. Vår studie pekar på att det ligger något i detta, även om det inte är något enkelt eller direkt orsakssamband.

Titeln på studien är People with higher interoceptive abilities are more altruistic, but improving interoception does not increase altruism och är fritt tillgänglig i Nature Scientific Reports.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer