Förmågan att känna av kroppens inre tillstånd, att korrekt uppfatta pulsens rytm, påverkar vår benägenhet att visa generositet visar ny forskning.
-De som var generösa kunde “simulera” hur det känns att dela med sig eller behålla allt själv och upplevde en skillnad i den egna reaktionen. Då valde de det alternativ som gav dem en bra känsla, säger psykologen Jonas Olofsson.
Deltagarna i studien fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp pengar mellan sig själva och deltagare som de aldrig har träffat. Spelat liknar enligt forskarna verkligheten på så vis att vi ständigt uppmanas donera mindre summor till organisationer och därigenom bidra med medel till människor vi inte känner. Parallellt fick deltagarna sin puls uppmätt, och själva lyssna på en rytm som antingen gick i takt eller otakt med de egna hjärtslagen.
Studien har gjorts i samarbete mellan psykologer vid Anglia Ruskin University i England och Stockholms universitet. Från Sverige deltog bland andra psykologen Jonas Olofsson vid Stockholms universitet.
-Idén om att fysiologi påverkar våra känslor härstammar från William James, psykologins amerikanske portalfigur. Enligt James är det den ökande pulsen som driver på känslan att vara rädd när man exempelvis springer ifrån en björn. Idén har på senare tid återkommit bland annat hos Antonio Damasio, som i boken Descartes misstag pratar om “somatiska markörer” där hjärnan avläser kroppsliga tillstånd som vägledning i beslutsfattande, säger Jonas Olofsson.
De svenska deltagarna som i den engelsk-svenska studien var 10 procent bättre än genomsnittet på att känna igen sin egen puls gav bort cirka 55 kronor mer till andra deltagare (av totalt 570 kronor).
-De som är generösa kan “simulera” hur det känns att dela med sig eller ta allt själv, och känner skillnad i deras egen reaktion på de olika alternativen. De väljer sedan det som ger dem en bra känsla. De som inte känner skillnad bryr sig inte lika mycket och kan lika gärna ta mer pengar själva. Resultaten ger en tänkbar förklaring till hur generösa och snåla människor skiljer sig åt, säger Jonas Olofsson.
Men det handlar om ett komplext samband. Deltagare som i studien fick en ”snabbkurs” i att känna igen sin egen puls blev trots det inte generösare.
-Att känna kroppens signaler måste också tolkas och sättas i sitt sammanhang för att det ska översättas till konkreta beteenden. De delarna tar sannolikt mycket längre tid att lära sig att införliva.
Jonas Olofsson tror att resultaten kan bidra till bättre metoder att förstärka våra positiva sociala beteenden.
-Meditation bygger på att känna av kroppens signaler och det sägs leda till mer sociala beteenden. Vår studie pekar på att det ligger något i detta, även om det inte är något enkelt eller direkt orsakssamband.
Titeln på studien är People with higher interoceptive abilities are more altruistic, but improving interoception does not increase altruism och är fritt tillgänglig i Nature Scientific Reports.
