• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Altruism en hjärtefråga

Altruism en hjärtefråga

28 november 2017 publicerad av Peter Örn

Förmågan att känna av kroppens inre tillstånd, att korrekt uppfatta pulsens rytm, påverkar vår benägenhet att visa generositet visar ny forskning.
-De som var generösa kunde “simulera” hur det känns att dela med sig eller behålla allt själv och upplevde en skillnad i den egna reaktionen. Då valde de det alternativ som gav dem en bra känsla, säger psykologen Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson Foto: Erik Thor

Deltagarna i studien fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp pengar mellan sig själva och deltagare som de aldrig har träffat. Spelat liknar enligt forskarna verkligheten på så vis att vi ständigt uppmanas donera mindre summor till organisationer och därigenom bidra med medel till människor vi inte känner. Parallellt fick deltagarna sin puls uppmätt, och själva lyssna på en rytm som antingen gick i takt eller otakt med de egna hjärtslagen.

Studien har gjorts i samarbete mellan psykologer vid Anglia Ruskin University i England och Stockholms universitet. Från Sverige deltog bland andra psykologen Jonas Olofsson vid Stockholms universitet.

-Idén om att fysiologi påverkar våra känslor härstammar från William James, psykologins amerikanske portalfigur. Enligt James är det den ökande pulsen som driver på känslan att vara rädd när man exempelvis springer ifrån en björn. Idén har på senare tid återkommit bland annat hos Antonio Damasio, som i boken Descartes misstag pratar om “somatiska markörer” där hjärnan avläser kroppsliga tillstånd som vägledning i beslutsfattande, säger Jonas Olofsson.

De svenska deltagarna som i den engelsk-svenska studien var 10 procent bättre än genomsnittet på att känna igen sin egen puls gav bort cirka 55 kronor mer till andra deltagare (av totalt 570 kronor).

-De som är generösa kan “simulera” hur det känns att dela med sig eller ta allt själv, och känner skillnad i deras egen reaktion på de olika alternativen. De väljer sedan det som ger dem en bra känsla. De som inte känner skillnad bryr sig inte lika mycket och kan lika gärna ta mer pengar själva. Resultaten ger en tänkbar förklaring till hur generösa och snåla människor skiljer sig åt, säger Jonas Olofsson.

Men det handlar om ett komplext samband. Deltagare som i studien fick en ”snabbkurs” i att känna igen sin egen puls blev trots det inte generösare.

-Att känna kroppens signaler måste också tolkas och sättas i sitt sammanhang för att det ska översättas till konkreta beteenden. De delarna tar sannolikt mycket längre tid att lära sig att införliva.

Jonas Olofsson tror att resultaten kan bidra till bättre metoder att förstärka våra positiva sociala beteenden.

-Meditation bygger på att känna av kroppens signaler och det sägs leda till mer sociala beteenden. Vår studie pekar på att det ligger något i detta, även om det inte är något enkelt eller direkt orsakssamband.

Titeln på studien är People with higher interoceptive abilities are more altruistic, but improving interoception does not increase altruism och är fritt tillgänglig i Nature Scientific Reports.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Gruppbehandling effektiv vid PPD

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in