• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Läkarstyrda adhd-utredningar ifrågasätts

Läkarstyrda adhd-utredningar ifrågasätts

13 november 2017 publicerad av Kajsa Heinemann

2016 tog Svensk Barn- och Ungdomspsykiatrisk förening, Sfbup, på eget initiativ, fram nationella riktlinjer för adhd-utredning av barn och unga. Syftet var att skapa gemensamma riktlinjer för bedömning, utredning och behandling av adhd för alla Bup-mottagningar i landet. Utredningsmodellen implementeras på flera Bup-mottagningar, och flera är på gång. Målet är att alla mottagningar ska arbeta efter en och samma modell, enligt Sara Lundqvist, specialistläkare och ordförande i Sfbup.

– Vi såg ett behov av gemensamma nationella riktlinjer som var mer »hands-on« än Socialstyrelsens riktlinjer. Vi betonar en stegvis och nivåindelad vård, som bättre tar till vara specialistpsykiatrins resurser, säger hon.

Katarina Å Sörngård, neuropsykolog

Men riktlinjerna oroar Sveriges Neuropsykologers Förening, SNPF, som i ett debattinlägg skriver att de riskerar att leda till ytliga och undermåliga neuropsykiatriska utredningar.

– Deras riktlinjer handlar om att snabbt ställa en diagnos. Vi tror att det är viktigt att göra en ordentlig funktionsbedömning som kan ligga till grund för pedagogiska och psykoedukativa insatser. Det är djupt olyckligt och allvarligt, säger psykologen Katarina A Sörngård, ledamot i SNPF.

Gunilla Carlsson Kendall, också ledamot i föreningen, håller med:

– Det är oerhört viktigt att en utredning även leder till självförståelse hos personen som utreds samt att rätt stöd kan ges. Det måste finnas tid och utrymme för differentialdiagnostik, särskilt vid utredningar av barn och unga.

Riktlinjernas fokus på snabbare diagnostisering och medicinering uppfattas av SNPF som ett svar på samhällets ökade krav på att möta den stora efterfrågan av NP-utredningar, och uppfylla vårdgarantin. Barnpsykiatrikern Sara Lundqvist har svårt att förstå kritiken.

– Adhd kan vara en relativt okomplicerad diagnos. Uppskattningsvis 20 procent av patienterna som kommer med frågeställningen adhd behöver ingen omfattande utredningsinsats.

– Vi anser att barn med större funktionsnedsättning och symtombelastning behöver mer omfattande insatser, medan barn med god funktion inte ska psykiatriseras i onödan, säger Sara Lundqvist.

Men Gunilla Carlsson Kendall vidhåller betydelsen av fördjupade utredningar, för att utesluta all annan förklaring till symtomen.

– Det kan finnas fler orsaker till att ett barn inte klarar skolans krav.

Gunilla Carlsson Kendall, neuropsykolog

– Om diagnoser ges för lättvindigt ökar den redan befintliga misstron i samhället och diagnosens legitimitet riskerar att försvinna om det visar sig att diagnoser och adhd-medicinering varierar för mycket i landet. Misstron finns det ett visst fog för, menar hon.

– När det är stora variationer i landet måste man ställa sig frågan om det verkligen har vänts på alla stenar? Eller om utredningen har gått för snabbt?

Neuropsykologernas förening önskar samarbeta om riktlinjer för adhd-utredning. Något som även Barnpsykiatriska läkarföreningen välkomnar.

– Vi är gärna med i diskussionen om säkrare utredningar, säger ­Katarina A Sörngård.

Fakta/Riktlinjer och ansvar

Det finns inget facit för hur en adhd-utredning ska göras. Däremot finns nationella riktlinjer (Socialstyrelsens och Sfbups), samt en rad regionala vårdprogram och kunskapsstöd för adhd-utredning av barn/unga respektive vuxna. I dessa ingår särskilda grundkrav för att verka för att utredningarna ska vara mer enhetliga och hålla en jämn och god kvalitet. Samtliga är rekommendationer.

Hur utredningen ska göras, vad den ska innehålla samt hur antal timmar är upp till professionen att avgöra från fall till fall. Ytterst är det verksamhetschefens ansvar att se till att professionen får de tidsramar som krävs för att göra ett professionellt arbete.

 

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Elever upplever inte skolan som inkluderande

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Psykolog – kvinnornas drömyrke

Äldre mer oroade för covid-19 men mår psykisk bättre

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer