• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Läkarstyrda adhd-utredningar ifrågasätts

Läkarstyrda adhd-utredningar ifrågasätts

13 november 2017 publicerad av Kajsa Heinemann

2016 tog Svensk Barn- och Ungdomspsykiatrisk förening, Sfbup, på eget initiativ, fram nationella riktlinjer för adhd-utredning av barn och unga. Syftet var att skapa gemensamma riktlinjer för bedömning, utredning och behandling av adhd för alla Bup-mottagningar i landet. Utredningsmodellen implementeras på flera Bup-mottagningar, och flera är på gång. Målet är att alla mottagningar ska arbeta efter en och samma modell, enligt Sara Lundqvist, specialistläkare och ordförande i Sfbup.

– Vi såg ett behov av gemensamma nationella riktlinjer som var mer »hands-on« än Socialstyrelsens riktlinjer. Vi betonar en stegvis och nivåindelad vård, som bättre tar till vara specialistpsykiatrins resurser, säger hon.

Katarina Å Sörngård, neuropsykolog

Men riktlinjerna oroar Sveriges Neuropsykologers Förening, SNPF, som i ett debattinlägg skriver att de riskerar att leda till ytliga och undermåliga neuropsykiatriska utredningar.

– Deras riktlinjer handlar om att snabbt ställa en diagnos. Vi tror att det är viktigt att göra en ordentlig funktionsbedömning som kan ligga till grund för pedagogiska och psykoedukativa insatser. Det är djupt olyckligt och allvarligt, säger psykologen Katarina A Sörngård, ledamot i SNPF.

Gunilla Carlsson Kendall, också ledamot i föreningen, håller med:

– Det är oerhört viktigt att en utredning även leder till självförståelse hos personen som utreds samt att rätt stöd kan ges. Det måste finnas tid och utrymme för differentialdiagnostik, särskilt vid utredningar av barn och unga.

Riktlinjernas fokus på snabbare diagnostisering och medicinering uppfattas av SNPF som ett svar på samhällets ökade krav på att möta den stora efterfrågan av NP-utredningar, och uppfylla vårdgarantin. Barnpsykiatrikern Sara Lundqvist har svårt att förstå kritiken.

– Adhd kan vara en relativt okomplicerad diagnos. Uppskattningsvis 20 procent av patienterna som kommer med frågeställningen adhd behöver ingen omfattande utredningsinsats.

– Vi anser att barn med större funktionsnedsättning och symtombelastning behöver mer omfattande insatser, medan barn med god funktion inte ska psykiatriseras i onödan, säger Sara Lundqvist.

Men Gunilla Carlsson Kendall vidhåller betydelsen av fördjupade utredningar, för att utesluta all annan förklaring till symtomen.

– Det kan finnas fler orsaker till att ett barn inte klarar skolans krav.

Gunilla Carlsson Kendall, neuropsykolog

– Om diagnoser ges för lättvindigt ökar den redan befintliga misstron i samhället och diagnosens legitimitet riskerar att försvinna om det visar sig att diagnoser och adhd-medicinering varierar för mycket i landet. Misstron finns det ett visst fog för, menar hon.

– När det är stora variationer i landet måste man ställa sig frågan om det verkligen har vänts på alla stenar? Eller om utredningen har gått för snabbt?

Neuropsykologernas förening önskar samarbeta om riktlinjer för adhd-utredning. Något som även Barnpsykiatriska läkarföreningen välkomnar.

– Vi är gärna med i diskussionen om säkrare utredningar, säger ­Katarina A Sörngård.

Fakta/Riktlinjer och ansvar

Det finns inget facit för hur en adhd-utredning ska göras. Däremot finns nationella riktlinjer (Socialstyrelsens och Sfbups), samt en rad regionala vårdprogram och kunskapsstöd för adhd-utredning av barn/unga respektive vuxna. I dessa ingår särskilda grundkrav för att verka för att utredningarna ska vara mer enhetliga och hålla en jämn och god kvalitet. Samtliga är rekommendationer.

Hur utredningen ska göras, vad den ska innehålla samt hur antal timmar är upp till professionen att avgöra från fall till fall. Ytterst är det verksamhetschefens ansvar att se till att professionen får de tidsramar som krävs för att göra ett professionellt arbete.

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • Terapi vid pedofili: "Vi jobbar både för patienter och presumtiva offer"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in