• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Att passa in viktigare än kompetens

Att passa in viktigare än kompetens

9 november 2017 publicerad av Peter Örn

Arbetssökande med rätt kompetens men med utländska namn diskrimineras vid rekryteringar. Orsaken är ofta rekryterarens egna preferenser. Det visar Sima Wolgast i en doktorsavhandling i socialpsykologi.

Diskriminering i samhället kan vara en viktig faktor bakom psykisk ohälsa och dessutom en som allt för få psykologer intresserar sig för, anser psykologen Sima Wolgast.

– Vi utgår från vissa förklaringsmodeller när vi talar om psykisk ohälsa som utgår från intrapsykiska processer hos den drabbade individen. Men samhällsstrukturen – asymmetrin i maktrelationer och de samhällsnormer denna asymmetri ger upphov till – har stor betydelse för hur vi mår, säger Sima Wolgast.

I Sima Wolgasts avhandling vid Psykologiska institutionen på Lunds universitet, har hon använt rekryteringssituationen som modell för att peka på mekanismer bakom diskriminering.

– Den är intressant eftersom det handlar om ett skarpt läge då man ska välja eller välja bort någon. Dessutom är den egna försörjningen så grundläggande för vår självkänsla och hälsa, säger Sima Wolgast.

Sima Wolgast

I en studie fick rekryterarna ta ställning till olika rekryteringsverktyg utifrån manipulerade företagsnormer, som antingen betonade vikten av att »passa in« och sammanhållning, eller vikten av att vara rättvis.

– Då de med utländskklingande namn fanns med bland sökande och företagsnormen betonade strävan efter att hålla arbetsgruppen homogen och vikten av att »passa in« valde de yrkesverksamma rekryterarna verktyg som undersökte den sökandes sociala kompetens.

När de professionella rekryterarna fick skapa intervjufrågor som de själva skulle vilja ställa vid intervjun handlade frågorna mer om värderingar, förmåga att samarbeta och social kompetens.

– Men då den sökande hade svenskklingande namn var rekryterarna främst intresserade av yrkesrelaterade frågor och kunskaper. Resultaten pekar på en stor risk att intervjuer med invandrare inte handlar om saker som är relevanta för jobbet utan berör rekryterarens personliga preferenser, säger Sima Wolgast.

I en annan studie presenterades kandidater med bild och cv, vissa med utländskklingande namn och andra med svenskklingande. Rekryterarna fick arbeta med verktyg som hjälpte dem att strukturera informationen om både arbete och de som sökte jobbet.

– De som jobbade så lyckades signifikant bättre att välja ut de mest kompetenta kandidaterna med svenskklingande namn. Däremot lyckades de inte välja ut den mest kompetenta om kandidaten hade ett utländskklingande namn.

Men när de riskerade att tvingas göra om en lång och komplicerad process om de inte från början använde den strukturerade intervjun noggrant, blev resultatet annorlunda.

– Då lyckade de välja ut den mest kompetenta även då den hade ett utländskklingande namn. Resultaten visar att det tar emot att välja personer med utländsk bakgrund till högstatusjobb och ska man undvika diskriminering måste det finnas påföljder om rekryteringar inte görs rättvist, säger Sima Wolgast.
Titeln på avhandlingen är How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process? Norms, preferred competencies and expected fit.

Fler artiklar

  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • "Gör som i USA – utred rasismen"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in