– Med ASSIP sätter vi patienten i förarsätet, det är patienten som är experten. Det säger psykologen Johanna Clausen Ekefjärd inom allmänpsykiatrin i Lund och en av de första i Sverige som utbildas i suicidpreventionsmetoden ASSIP.
Inom kort kommer terapeuter inom allmänpsykiatrin i Lund, Göteborg och Stockholm att utbildas i preventionsmetoden Attempted Suicide Short Intervention Program ASSIP (se separat text) för patienter som gjort ett suicidförsök. Det är första steget för att kunna införa metoden på bred front i Sverige, hoppas Åsa Westrin som leder projektet. Hon är psykiatriker och forskargruppledare för Enheten för klinisk suicidforskning vid Lunds universitet.
– Det som främst väckte vårt intresse var de goda resultaten metoden visade i den RCT-studie som publicerades 2016. ASSIP minskade ju inte bara antalet suicid signifikant, den ledde dessutom till betydligt färre slutenvårdsdagar. Men studien var liten, totalt 120 patienter, och metoden kan inte implementeras i sjukvården utan att vi först har mer forskningsstöd för den, säger Åsa Westrin.
Målsättningen nu är att genomföra en svensk RCT-studie med ASSIP, inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet. Utöver att få starkare evidens för metodens positiva effekter ska projektet ge svar på om metoden, som utvecklats och studerats i Schweiz, fungerar lika bra med de förutsättningar som gäller inom svensk sjukvård och hur den eventuellt måste anpassas.
– Vi börjar efter årsskiftet med en pilotstudie för att bland annat se hur metoden skiljer sig från andra metoder, hur patienterna upplever den etc. Den ska användas som en tilläggsbehandling till de vanliga insatserna, så som psykoterapi. Under hösten 2018 hoppas vi kunna påbörja en svensk RCT-studie, säger Åsa Westrin.
En styrka med projektet är att verksamhetscheferna inom psykiatrin på de aktuella orterna redan från början har visat ett stort intresse för det, berättar Åsa Westrin.
– De berörda regionerna och landstingen är med under hela processen.
Inkluderingskriterierna blir tidigare suicidförsök, inget självskadebeteende, vilket skulle kräva annan behandling, samt att patienten inte är diagnostiserad med någon psykossjukdom eftersom det då blir svårt att ta till sig behandlingen.
Psykologen Johanna Clausen Ekefjärd vid allmänpsykiatrin i Lund är en av de terapeuter som är med från starten. Hon har flerårig erfarenhet från såväl den öppna som slutna psykiatriska vården och ser i ASSIP en ny och mer humanistisk approach i relationen till suicidala patienter.
– Ofta utgår man från ett medicinskt synsätt när vi möter dessa patienter, vi talar om diagnoser och behandlingar som utgår från medicinska bedömningar. Med ASSIP utgår vi från att patienten själv är expert på sin egen historia och vad som ledde fram till suicidförsöket. ASSIP är som ett expertmöte: patienten på sin egen historia och jag, behandlaren, på de psykologiska faktorerna, säger Johanna Clausen Ekefjärd.
Patienter som genomfört ett suicidförsök känner i efterdyningarna ofta en stor oförståelse för vad som ledde till det, förklarar Johanna Clausen Ekefjärd. Det blir en kris i sig. Vad var det som hände och varför tog jag ett så drastiskt beslutet?
– Jag arbetar redan i dag med att ta fram en livslinje, att hjälpa patienten att hitta mönster som kan bidra till en förklaring. ASSIP har vissa likheter med det arbetssättet men är en betydligt mer kraftfull intervention, bland annat för att samtalen videofilmas, säger Johanna Clausen Ekefjärd.
Under november ska sex ASSIP-terapeuter utbildas i Lund, och två terapeuter vardera i Göteborg och vid Karolinska institutet. Metodens upphovsman, den schweiziska psykiatrikern Konrad Michel kommer att utbilda och handleda terapeuterna.
ASSIP i korthet:
-För att förebygga nya suicidförsök
-Tre sessioner
-Patientens berättelse central
-Utmynnar i personlig stöd-folder
-Goda resultat i RCT-studie
Läs även Förändrad syn på självmord
