• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Deprimerade pappor upptäcks inte  

Deprimerade pappor upptäcks inte  

23 oktober 2017 publicerad av Peter Örn

Drygt 8 procent av alla nyblivna pappor drabbas av depression och för en tredjedel är tillståndet allvarligt. Men få upptäcks eftersom vedertagna screeningmetoder fungerar dåligt på män, visar en ny svensk studie.

Alla nyblivna mammor screenas för depression och omkring 10–12 procent drabbas av depression det första året efter förlossning. Att upptäcka depression är viktigt för att inte minst det nyfödda barnet inte ska riskera att påverkas negativt.

Studier har visat att även nyblivna pappor löper risk att drabbas av depression, andelen uppges vara drygt 8 procent. Men papporna screenas inte och dessutom fungerar det vedertagna instrumentet för screening för depression efter förlossning, EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale), dåligt för att fånga upp vanliga symtom på depression hos män, som irritation, låg stresstolerans och brist på självkontroll.

Det visar Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi på Psykologiska institutionen vid Lunds universitet, i en ny studie tillsammans med psykologerna Johan Agebjörn och Hanne Linder. I studien ingick 447 pappor till barn i åldern 0–18 månader. 27 procent rapporterade så många depressiva symtom att det tyder på depression, då forskarna använde självskattningsskalan BDI-II (Beck Depression Inventory-II). För en tredjedel är symtomen mycket allvarliga, uppger forskarna, och papporna hade tankar på att skada sig själv.

Elia Psouni
Foto: Ulrika Oredsson

-Trots att så många bedömdes ha depressiva symtom hade hela 83 procent inte berättat för någon i sin omgivning att de mådde dåligt. Motsvarande siffra bland nyblivna mödrar uppskattas vara 20–50 procent. Även en stor andel av de pappor som enligt BDI-II bedömdes ha allvarlig depression, 40 procent, hade inte sökt professionell hjälp för det, säger Elia Psouni.

I studien användes BDI-II som referens för att jämföra känsligheten hos EPDS med GMDS (Gotland Male Depression Scale) i att fånga upp depression hos nyblivna pappor. Störst omfång hade GMDS och det optimala tillvägagångssättet skulle i teorin förmodligen vara en kombination av de båda verktygen, vilket dock i praktiken förmodligen skulle bli ett allt för omfattande förfarande.

-Därför arbetade vi fram en skala som kombinerade delar av EPDS och GMDS, och den visade sig vara både känslig och precis i att upptäcka depression hos nyblivna pappor. En sådan kombinerad mätmetod som tar hänsyn till flera slags symtom minskar risken för att man missar depression hos papporna, säger Elia Psouni.

Nu hoppas forskarna bakom studien att deras resultat ska leda till att nyblivna pappor screenas för depression och att mätmetoderna förbättras enligt deras förslag. Dessutom bör screeningen sträckas över en längre period än de 12 månader som gäller för nyblivna mammor eftersom pappornas symtom ofta varar under en längre tid.

Det är viktigt att upptäcka depression hos nyblivna föräldrar, inte bara för att det är slitsamt för såväl den drabbade som dennes partner.

-En depression kan påverka förälderns sätt att reagera och interagera med sitt barn. I vissa extrema fall kan det vara direkt skadligt för barnet, säger Elia Psouni.

Studien Symtoms of depression in Swedish fathers in the postnatal period and development of screening toll är publicerad online i Scandinavian Journal of Psychology.

Fler artiklar

  • Olika depressionssymtom hos nyblivna föräldrar
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in