• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Deprimerade pappor upptäcks inte  

Deprimerade pappor upptäcks inte  

23 oktober 2017 publicerad av Peter Örn

Drygt 8 procent av alla nyblivna pappor drabbas av depression och för en tredjedel är tillståndet allvarligt. Men få upptäcks eftersom vedertagna screeningmetoder fungerar dåligt på män, visar en ny svensk studie.

Alla nyblivna mammor screenas för depression och omkring 10–12 procent drabbas av depression det första året efter förlossning. Att upptäcka depression är viktigt för att inte minst det nyfödda barnet inte ska riskera att påverkas negativt.

Studier har visat att även nyblivna pappor löper risk att drabbas av depression, andelen uppges vara drygt 8 procent. Men papporna screenas inte och dessutom fungerar det vedertagna instrumentet för screening för depression efter förlossning, EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale), dåligt för att fånga upp vanliga symtom på depression hos män, som irritation, låg stresstolerans och brist på självkontroll.

Det visar Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi på Psykologiska institutionen vid Lunds universitet, i en ny studie tillsammans med psykologerna Johan Agebjörn och Hanne Linder. I studien ingick 447 pappor till barn i åldern 0–18 månader. 27 procent rapporterade så många depressiva symtom att det tyder på depression, då forskarna använde självskattningsskalan BDI-II (Beck Depression Inventory-II). För en tredjedel är symtomen mycket allvarliga, uppger forskarna, och papporna hade tankar på att skada sig själv.

Elia Psouni
Foto: Ulrika Oredsson

-Trots att så många bedömdes ha depressiva symtom hade hela 83 procent inte berättat för någon i sin omgivning att de mådde dåligt. Motsvarande siffra bland nyblivna mödrar uppskattas vara 20–50 procent. Även en stor andel av de pappor som enligt BDI-II bedömdes ha allvarlig depression, 40 procent, hade inte sökt professionell hjälp för det, säger Elia Psouni.

I studien användes BDI-II som referens för att jämföra känsligheten hos EPDS med GMDS (Gotland Male Depression Scale) i att fånga upp depression hos nyblivna pappor. Störst omfång hade GMDS och det optimala tillvägagångssättet skulle i teorin förmodligen vara en kombination av de båda verktygen, vilket dock i praktiken förmodligen skulle bli ett allt för omfattande förfarande.

-Därför arbetade vi fram en skala som kombinerade delar av EPDS och GMDS, och den visade sig vara både känslig och precis i att upptäcka depression hos nyblivna pappor. En sådan kombinerad mätmetod som tar hänsyn till flera slags symtom minskar risken för att man missar depression hos papporna, säger Elia Psouni.

Nu hoppas forskarna bakom studien att deras resultat ska leda till att nyblivna pappor screenas för depression och att mätmetoderna förbättras enligt deras förslag. Dessutom bör screeningen sträckas över en längre period än de 12 månader som gäller för nyblivna mammor eftersom pappornas symtom ofta varar under en längre tid.

Det är viktigt att upptäcka depression hos nyblivna föräldrar, inte bara för att det är slitsamt för såväl den drabbade som dennes partner.

-En depression kan påverka förälderns sätt att reagera och interagera med sitt barn. I vissa extrema fall kan det vara direkt skadligt för barnet, säger Elia Psouni.

Studien Symtoms of depression in Swedish fathers in the postnatal period and development of screening toll är publicerad online i Scandinavian Journal of Psychology.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Närvaron är fundamental”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Psykolog – kvinnornas drömyrke

Äldre mer oroade för covid-19 men mår psykisk bättre

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer