• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2026
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » KBT kan hjälpa utmattade föräldrar till barn med kronisk sjukdom

KBT kan hjälpa utmattade föräldrar till barn med kronisk sjukdom

23 september 2017 publicerad av Lennart Kriisa

Behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, och mindfulness minskar stressen hos föräldrar till barn med kroniska sjukdomar. Det visar en avhandling i psykologi från Karlstads universitet.

Malin Anclair, forskare i klinisk psykologi vid Karlstads universitet,  kartlade i sin avhandling rädslor hos föräldrar till barn med hjärntumör respektive akut lymfatisk leukemi.

-Många föräldrar till barn med en svår och långvarig sjukdom lever under stor press och riskerar att drabbas av stress och utmattning som kan bli kronisk. De har stort behov av behandling för att själva orka och må bra, säger Malin Anclair.

I avhandlingens första delstudie tog hon reda på vad föräldrar till barn med hjärntumör är oroliga och rädda för. Hon jämförde med föräldrar till barn med akut lymfatisk leukemi och analyserade sedan resultatet i relation till behandlingssituation samt tiden som gått sedan barnet fick sin diagnos. Resultaten visar att föräldrar, oavsett vilken diagnos barnet har, i hög grad är rädda för återfall och sena komplikationer. Föräldrar till barn med hjärntumör skattade rädslorna något högre och var även rädda för att det ska gå ”helt utför” för barnet. Behov av återkommande kontroller och möjliga tecken på återfall gör också att föräldrarna upplever stor osäkerhet om det slutliga utfallet av sjukdomen, trots att behandlingen sedan länge har avslutats.

Den andra delstudien handlar om behandling i grupp med hjälp av KBT respektive mindfulness. Frågan var om behandlingarna kan vara effektiva metoder för att lindra stress och utmattningssymptom hos föräldrar till barn med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, till exempel diabetes, cancer eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

-Såväl behandling med KBT som mindfulness minskar stress och utmattningssymptom och kan dessutom ha en positiv inverkan på livskvaliteten, berättar Malin Anclair.

Avhandlingens tredje delstudie fokuserar på hälsorelaterad livskvalitet och nöjdhet med livet. Efter åtta veckors behandling hade föräldrarnas övergripande psykiska hälsa förbättrats signifikant både för de som behandlats med KBT och för de som genomgått mindfulnessbehandling. Den psykiska hälsan mättes som värden på de mentala delskalorna vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Hos mindfulness-gruppen förbättrades även fysiskt välbefinnande, som mättes genom upplevelse av fysisk smärta, allmän hälsoupplevelse och fysisk rollfunktion.

Resultatet ligger till grund för två vetenskapliga artiklar som publicerats i Scandinavian Journal of Caring Sciences samt i Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health.

Fler artiklar

  • Bortom vila och återhämtning – mot mer nyanserade perspektiv på stress och utmattning
  • Övergångar vid terapi - en blind fläck
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

“Nu ryker körkortet”

Psykologen ställde den första frågan och jag fattade ingenting.

Fråga förbundet

“AI – vad ska vi tänka på?”

På min arbetsplats ska vi AI i vår kliniska verksamhet. Vad ska vi tänka på? undrar en psykolog.

Essä

Kommer AI förändra psykologrollen?

Psykologyrket genomgår en fundamental förändring, skriver Joel Wretblad och Gerhard Andersson.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Jag kan lätt bli en projektionsyta”

Mattias Delling, AO-psykolog, om en vanlig dag på jobbet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Följ oss

Nyheter

En tes om IQ på lösa grunder

“Vi har anpassat oss för mycket”

”Han erbjuder lindring från skammen”

“Vi behöver alla kliva fram”

“Vårt test är bredare”

WAIS-5 ska ge skarpare bild av intelligensen

Psykologtidningen ges ut av…


Sveriges Psykologförbund

© 2026 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in