FORSKNING. En miniexponering tio minuter innan en mer omfattande exponering kan ge effektivare och mer bestående resultat vid behandling av spindelfobi och andra fobier. Det visar Johannes Björkstrand i en ny doktorsavhandling i psykologi vid Uppsala universitet.
Exponering för det man är rädd för är centralt vid psykologisk behandling av en rad ångeststörningar. Men ofta återkommer rädslan en tid efter den till synes framgångsrika behandlingen, kanske i en annan miljö än i den exponeringsbehandlingen utfördes. Rädslominnet är starkt, men det tycks finnas ett ”fönster” då det är extra instabilt och kan påverkas mer långsiktigt. Instabiliteten uppstår då man påminns om det man är rädd för och minnet ska sparas på nytt, det som kallas rekonsolidering. Kan minnesbildningen på något sätt störas skulle det kunna försvaga framtida rädsloreaktioner permanent.
Johannes Björkstrand har i sin forskning undersökt om utsläckning kan användas för att störa minnesbildningen som sker efter en påminnelse. Effekten har studerats med hjälp av magnetresonanstomografi som visar hur hjärnaktiviteten i amygdala, där man tror rädslominnet finns, påverkas. Dessutom har han mätt rädsloreaktioner med hudkonduktans och undvikandebeteende, och undersökt hur det är relaterat till hjärnaktivitet.
-Vi har bland annat jämfört effekten hos två grupper med spindelfobi: Hos den ena gruppen gjordes rädslominnet instabilt med en kortexponering av bilder på spindlar och efter tio minuter släckte vi ut rädsloreaktionerna med hjälp av långvarig exponering. Den andra gruppen genomgick exponering sex timmar efter kortexponeringen, påminnelsen, när minnet återigen blivit stabilt, berättar Johannes Björkstrand.
Resultatet visade att den försöksgrupp som fått kortexponering tio minuter innan exponeringsterapin hade en bestående positiv behandlingseffekt dagen efter exponeringen, i form av en markant minskad hjärnaktivitet i amygdala och minskat undvikandebeteende. Motsvarande effekt fanns inte då man väntat i sex timmar mellan påminnelse och exponering.
-Jag har även studerat långtidseffekter efter sex månader, och de försökspersoner som fått påminnelse tio minuter innan exponeringen hade fortfarande mindre rädsloreaktioner. Så det tycks vara en bestående förändring av rädslominnet, säger Johannes Björkstrand.
Med relativt enkla modifieringar av befintliga behandlingar skulle det gå att få fram effektivare exponeringsterapier vid en rad ångeststörningar, tror Johannes Björkstrand. Fler kan bli botade och andelen återfall kan minska. Men för att de här resultaten ska bli kliniskt tillämpbara behövs först stora kliniska forskningsstudier som kan bekräfta den effekt som han nu visat.
-Det finns även förhoppningar om att kunna använda samma metod vid beroendeproblematik, då kan genom att exponera för ett stimuli som är kopplad till drogen – sprutor, cigaretter etc. – kanske kan släcka ut beroendekänslan. Det är ett spännande fenomen som kan vara tillämpbart på många psykologiska problem.
Johannes Björkstrand disputerade den 12 maj. Titeln på avhandlingen är The Amygdala, Fear and Reconsolidation: Neural and Behavioral Effects of Retrieval-Extinction in Fear Conditioning and Spider Phobia.
TEXT
Peter Örn
