• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Miniexponering ökar effekten vid fobibehandling

Miniexponering ökar effekten vid fobibehandling

1 juni 2017 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. En miniexponering tio minuter innan en mer omfattande exponering kan ge effektivare och mer bestående resultat vid behandling av spindelfobi och andra fobier. Det visar Johannes Björkstrand i en ny doktorsavhandling i psykologi vid Uppsala universitet.

Exponering för det man är rädd för är centralt vid psykologisk behandling av en rad ångeststörningar. Men ofta återkommer rädslan en tid efter den till synes framgångsrika behandlingen, kanske i en annan miljö än i den exponeringsbehandlingen utfördes. Rädslominnet är starkt, men det tycks finnas ett ”fönster” då det är extra instabilt och kan påverkas mer långsiktigt. Instabiliteten uppstår då man påminns om det man är rädd för och minnet ska sparas på nytt, det som kallas rekonsolidering. Kan minnesbildningen på något sätt störas skulle det kunna försvaga framtida rädsloreaktioner permanent.

Johannes Björkstrand

Johannes Björkstrand har i sin forskning undersökt om utsläckning kan användas för att störa minnesbildningen som sker efter en påminnelse. Effekten har studerats med hjälp av magnetresonanstomografi som visar hur hjärnaktiviteten i amygdala, där man tror rädslominnet finns, påverkas. Dessutom har han mätt rädsloreaktioner med hudkonduktans och undvikandebeteende, och undersökt hur det är relaterat till hjärnaktivitet.

-Vi har bland annat jämfört effekten hos två grupper med spindelfobi: Hos den ena gruppen gjordes rädslominnet instabilt med en kortexponering av bilder på spindlar och efter tio minuter släckte vi ut rädsloreaktionerna med hjälp av långvarig exponering. Den andra gruppen genomgick exponering sex timmar efter kortexponeringen, påminnelsen, när minnet återigen blivit stabilt, berättar Johannes Björkstrand.

Resultatet visade att den försöksgrupp som fått kortexponering tio minuter innan exponeringsterapin hade en bestående positiv behandlingseffekt dagen efter exponeringen, i form av en markant minskad hjärnaktivitet i amygdala och minskat undvikandebeteende. Motsvarande effekt fanns inte då man väntat i sex timmar mellan påminnelse och exponering.

-Jag har även studerat långtidseffekter efter sex månader, och de försökspersoner som fått påminnelse tio minuter innan exponeringen hade fortfarande mindre rädsloreaktioner. Så det tycks vara en bestående förändring av rädslominnet, säger Johannes Björkstrand.

Med relativt enkla modifieringar av befintliga behandlingar skulle det gå att få fram effektivare exponeringsterapier vid en rad ångeststörningar, tror Johannes Björkstrand. Fler kan bli botade och andelen återfall kan minska. Men för att de här resultaten ska bli kliniskt tillämpbara behövs först stora kliniska forskningsstudier som kan bekräfta den effekt som han nu visat.

-Det finns även förhoppningar om att kunna använda samma metod vid beroendeproblematik, då kan genom att exponera för ett stimuli som är kopplad till drogen – sprutor, cigaretter etc. – kanske kan släcka ut beroendekänslan. Det är ett spännande fenomen som kan vara tillämpbart på många psykologiska problem.

Johannes Björkstrand disputerade den 12 maj. Titeln på avhandlingen är The Amygdala, Fear and Reconsolidation: Neural and Behavioral Effects of Retrieval-Extinction in Fear Conditioning and Spider Phobia.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Psykologer borde prioritera exponering"
  • Behandling online allt mer individanpassad

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in