• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Samband mellan självskadebeteende och våldsbrottslighet

Samband mellan självskadebeteende och våldsbrottslighet

6 april 2017 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Det finns ett samband mellan självskadebeteende och våldsbeteende mot andra. Det visar en ny studie från Karolinska institutet av bland andra psykologen Hanna Sahlin. Men studien ger inget stöd för att självskadebeteendet i sig orsakar våldsbrottslighet, snarare handlar det om en delad underliggande sårbarhet.

Det har länge misstänkts att det finns en koppling mellan självskadebeteende och en förhöjd risk för våld mot andra. Nu har forskare vid Karolinska institutet använt svenska register för att studera detta samband. Registren ger unika möjligheter genom att hela befolkningen ingår.

I studien ingick alla svenska medborgare födda 1982–1998, totalt 1 850 525 personer, som följdes från 15 års ålder. 55 185 av dessa vårdades under uppföljningstiden för självskadebeteende, 66 561 dömdes för våldsbrott och 8 155 vårdades både för självskadebeteende och dömdes för våldsbrott. Personer som någon gång vårdats för självskadebeteende hade fem gånger högre risk att dömas för våldsbrott än andra.

Hanna Sahlin
Foto: Stefan Zimmerman

Hanna Sahlin, psykolog, psykoterapeut och forskarstuderande på Institutionen för klinisk neurovetenskap, uppger att studien inte fann något stöd för att självskada i sig orsakar våldsbrottslighet. När forskarna undersökte risken för självskada hos våldsbrottsdömda fann de en liknande association. Det tyder på att självskadebeteende och att dömas för våldsbrott är uttryck för en delad underliggande sårbarhet.

Nästan lika många män som kvinnor vårdades för självskadebeteende under uppföljningsperioden. Risken att bli dömd för våldsbrott var särskilt hög (sju gånger högre) för kvinnor med självskadebeteende och missbruk jämfört med kvinnor utan självskadebeteende.

Även efter att forskarna justerat för tänkbara påverkande faktorer, såsom psykiatrisk samsjuklighet och socio-ekonomiska faktorer, kvarstod en fördubblad risk för våldsbrottsdom om man vårdats för självskadebeteende. Det gällde både när män och kvinnor analyserades separat och när de analyserades tillsammans.

Studien Association Between Deliberate Self-harm and Violent Criminality är publicerad i JAMA Psychiatry, online 5 april 2017, doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.0338

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer