• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Samband mellan självskadebeteende och våldsbrottslighet

Samband mellan självskadebeteende och våldsbrottslighet

6 april 2017 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Det finns ett samband mellan självskadebeteende och våldsbeteende mot andra. Det visar en ny studie från Karolinska institutet av bland andra psykologen Hanna Sahlin. Men studien ger inget stöd för att självskadebeteendet i sig orsakar våldsbrottslighet, snarare handlar det om en delad underliggande sårbarhet.

Det har länge misstänkts att det finns en koppling mellan självskadebeteende och en förhöjd risk för våld mot andra. Nu har forskare vid Karolinska institutet använt svenska register för att studera detta samband. Registren ger unika möjligheter genom att hela befolkningen ingår.

I studien ingick alla svenska medborgare födda 1982–1998, totalt 1 850 525 personer, som följdes från 15 års ålder. 55 185 av dessa vårdades under uppföljningstiden för självskadebeteende, 66 561 dömdes för våldsbrott och 8 155 vårdades både för självskadebeteende och dömdes för våldsbrott. Personer som någon gång vårdats för självskadebeteende hade fem gånger högre risk att dömas för våldsbrott än andra.

Hanna Sahlin
Foto: Stefan Zimmerman

Hanna Sahlin, psykolog, psykoterapeut och forskarstuderande på Institutionen för klinisk neurovetenskap, uppger att studien inte fann något stöd för att självskada i sig orsakar våldsbrottslighet. När forskarna undersökte risken för självskada hos våldsbrottsdömda fann de en liknande association. Det tyder på att självskadebeteende och att dömas för våldsbrott är uttryck för en delad underliggande sårbarhet.

Nästan lika många män som kvinnor vårdades för självskadebeteende under uppföljningsperioden. Risken att bli dömd för våldsbrott var särskilt hög (sju gånger högre) för kvinnor med självskadebeteende och missbruk jämfört med kvinnor utan självskadebeteende.

Även efter att forskarna justerat för tänkbara påverkande faktorer, såsom psykiatrisk samsjuklighet och socio-ekonomiska faktorer, kvarstod en fördubblad risk för våldsbrottsdom om man vårdats för självskadebeteende. Det gällde både när män och kvinnor analyserades separat och när de analyserades tillsammans.

Studien Association Between Deliberate Self-harm and Violent Criminality är publicerad i JAMA Psychiatry, online 5 april 2017, doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.0338

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • Terapi vid pedofili: "Vi jobbar både för patienter och presumtiva offer"

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in