• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · ”Låt psykologer ansvara för att riktlinjerna implementeras i vården”

”Låt psykologer ansvara för att riktlinjerna implementeras i vården”

20 mars 2017 publicerad av Redaktionen

DEBATT. Den stora frågan gällande nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom är hur evidensbaserad psykologisk behandling bäst ska implementeras i vården. De mest lämpade är psykologerna, men där saknas en länk i Socialstyrelsens resonemang. Det skriver Sveriges Kliniska Psykologers Förening.

Socialstyrelsen har släppt en remissversion av de reviderade nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. För att klassificera styrkan på det vetenskapliga underlaget för de olika åtgärderna har Socialstyrelsen använt sig av GRADE – ett system som används av aktörer som WHO, NICE och Cochrane Collaboration. Riktlinjerna rekommenderar psykologisk behandling med högre prioritet än medicinsk behandling vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom.

I kölvattnet av de nya riktlinjerna har en livlig debatt förts kring hur de olika psykologiska behandlingsmetoderna kan värderas i relation till varandra. Vi menar att det är bra att en sådan debatt förs, men ser samtidigt att denna diskussion är något föråldrad och riskerar att ta bort fokus från något mycket viktigare.

Var tredje patient som söker på vårdcentraler har psykisk ohälsa. Primärvården klarar bara av att detektera och diagnosticera en fjärdedel av dessa. En aktuell studie inom primärvården i Stockholm visar exempelvis att var femte patient fick medicinsk hjälp (psykofarmaka) för psykisk ohälsa. Bara 7 procent av patienterna fick en diagnos och enbart 3 procent fick träffa psykosocialt skolad personal, exempelvis psykolog, vid minst ett tillfälle. En tredjedel av landets vårdcentralers patienter med psykisk ohälsa saknar fortsatt helt tillgång till psykolog. Förskrivningen av antidepressiva mediciner har istället ökat markant – en utveckling som OECD uppmärksammat och varnat för. En logisk konsekvens av detta är att endast en bråkdel av patienter med tillstånd av egentlig depression eller ångestsyndrom får tillgång till någon högkvalitativ psykologisk behandling, oavsett terapiinriktning.

Den stora frågan handlar idag inte om vilka psykologiska metoder vi bör använda för att behandla olika former av psykisk ohälsa, utan snarare hur vi bäst ska kunna implementera evidensbaserad psykologisk behandling i hälso- och sjukvården. Vi menar att det saknas en länk i Socialstyrelsens resonemang, de uttrycker sig otydligt kring vilken eller vilka yrkesgrupper som ska implementera och kvalitetssäkra de nya reviderade riktlinjerna. Vi menar att psykologer är den profession som är bäst lämpad att kunna implementera Socialstyrelsens rekommendationer i primärvården.

Ångest och depression kan orsakas av flera olika faktorer. Det kan röra sig om patienter som ter sig deprimerade men som egentligen visar tecken på begynnande demens. Ångest kan i många fall förklaras av andra faktorer såsom neuropsykiatriska symptom, utvecklingsrelaterade avvikelser eller andra viktiga sociala faktorer. Högkvalitativ behandling av ångest och depression kräver alltså inte bara kompetens i klinisk psykologi utan också ingående kunskaper i en mängd andra områden såsom utvecklingspsykologi, neuropsykologi samt kognitiv- och biologisk psykologi. God vård av ångest och depression kräver också kompetens i vetenskapligt förhållningssätt samt organisationspsykologi för att kunna skapa effektiva vårdflöden och systematisk utvärdering av behandlingsinsatser.

Legitimerade psykologer är den profession som, genom sin breda utbildning inom alla dessa områden, är bäst lämpad för att kunna ta ett helhetsgrepp om patienten och ansvara för både bedömning, diagnosticering, behandling och utvärdering av psykologisk behandling. Idag utexamineras 220 procent fler psykologer än för tio år sedan, vilket innebär en ökande tillgång på yrkeskunniga med kompetens för bedömning, diagnostik, psykologisk behandling och utvärdering. Parallellt med detta påbörjar och avlutar en stor mängd psykologer sin kliniska specialistutbildning, vilket innebär ytterligare spetskompetens (817 färdigutbildade, 2400 pågående).

Vi har således en unik möjlighet att göra någonting bra av Socialstyrelsens riktlinjer och öka tillgängligheten till psykologisk behandling i Sverige. Ett logiskt steg i denna riktning vore att utredning och behandling hos psykolog på vårdcentralen ska ingå i vårdgarantin för patienter med psykisk ohälsa.

Sveriges Kliniska Psykologers Förening:

Peter Westberg, leg psykolog
Olof Molander, leg psykolog,
Erik Andersson, med dr, leg psykolog
Pia Faller, leg psykolog
Linda Gjertsson, leg psykolog, specialist i neuropsykologi
Eva Hedenstedt, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut
Gustav Jonsson, psykologstudent
Emil Lager, psykologstudent
Martina Nilsson, leg psykolog
Moa Pontén, psykologstudent
Jonas Ramnerö, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut

Fler artiklar

  • “Sluta hävda att de måste bita ihop”
  • “Onlineterapi måste granskas”
  • “Skjuter sig i foten med specialistbössa”

Arkiverad under: Debatt Taggad som: depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer