• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Inte mindre empatisk av våldsamma datorspel

Inte mindre empatisk av våldsamma datorspel

9 mars 2017 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Våldsamma datorspel leder inte till ett ökat aggressivt beteende eller en sänkt empatisk förmåga hos spelaren. Detta enligt en ny tysk studie. Resultaten motsäger flera tidigare rön, men då har man inte som nu studerat långtidseffekter, uppger forskarna bakom den nya studien.

foto: Pexels

Debatten om huruvida våldsskildringar i upprepat datorspel kan påverka spelarens empatiska förmåga och aggressivitet har pågått i stort sett sedan dessa spel lanserades. När Statens medieråd i Sverige för några år sedan gick ut med att våldsamma datorspel förmodligen inte gör barn aggressivare möttes det av hård kritik från forskarhåll. Och det har kommit ett antal studier som pekat på att bland annat aggressivitet och den empatiska förmågan påverkas negativt av spelandet. Men nu kommer en ny studie som ger en annan bild: upprepat spelande av våldsamma datorspel ger inga negativa långtidseffekter sett till aggressivitet och empati.

Den nya studien, publicerad online den 8 mars i tidskriften Frontiers in Psychology, är gjord av forskare på avdelningen för psykiatri, socialpsykiatri och psykoterapi vid Hannover Medical School i Tyskland. Bakgrunden till studien är dels att våldsamma datorspel blir allt populärare, dels att hälso- och sjukvården möter allt fler som har förlorat kontrollen över spelandet.

I studien ingick 15 män med en genomsnittsålder på 22,8 år och som hade spelat Battlefield och liknande våldsspel under minst två timmar per dag under de senaste fyra åren. De flesta spelade betydligt mer, upp till fyra timmar per dag eller ännu mer. Dessa jämfördes med en lika stor kontrollgrupp i motsvarande ålder och samma utbildningsnivå, men som inte hade någon erfarenhet av våldsamma datorspel och inte alls spelade någon form av datorspel regelbundet.

Eftersom målsättningen med studien var att se vilka långtidseffekter spelandet har uppmanades deltagarna att avstå från spelande i minst tre timmar innan försöken genomfördes. För att utvärdera den empatiska förmågan och mått på aggression användes dels ett psykologiskt testformulär, dels hjärnavbildning (fMRI) samtidigt som deltagarna fick se bilder föreställande objekt som normalt provocerar fram emotionella och empatiska reaktioner.

Det psykologiska testformuläret med skalor för bland annat antisocialt beteende, aggression och empati uppvisade ingen skillnad i resultat mellan gruppen som spelade våldsamma datorspel och kontrollgruppen, skriver forskarna. Det fick även stöd i hjärnavbildningen, där spelare och icke spelare uppvisade likartade neurologiska aktiveringsmönster – ett känt ”empatimönster” – på emotionellt provocerande bilder.

Resultaten förvånar forskarna bakom studien eftersom de strider mot den ursprungliga hypotesen om negativa effekter på empati och aggressivt beteende av våldsamma datorspel. Förklaringen är förmodligen att tidigare studier genomförts strax efter datorspelandet, uppger forskarna, och ibland även under pågående spel.

Läs hela studien Lack of Evidence That Neural Empathic Responses are Blunted in Excessive Users of Violent Video Games: An fMRI Study.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Forskning Taggad som: psykoterapi

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in