AKTUELLT. Mindfulnessbaserad kognitiv terapi får hög prioritet för förebyggande av återfall i depression i de nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Men för att riktlinjerna ska få bättre genomslag i vården krävs fler psykologer, anser Socialstyrelsen.
– Patienterna får fortfarande främst träffa läkare när det i stället kanske borde handla om psykologbesök, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen
Foto: Socialstyrelsen
Remissversionen av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom innehåller inga stora förändringar jämfört med de befintliga riktlinjerna som kom 2010, berättar Arvid Widenlou Nordmark. Antalet åtgärder har bantats från att gälla 265 olika sjukdomstillstånd, till 104. Förklaringen är bland annat att man nu tydligare fokuserar på styrning och ledning, att mycket redan blivit etablerat som en del av vården eller helt enkelt blivit inaktuellt.
– Vi har lagt stor tyngdpunkt på barn och ungdomar i de nya riktlinjerna, och då handlar det främst om psykoterapeutiska interventioner, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.
Huvudbudskapet i förslagen till nya riktlinjer är som tidigare att KBT och interpersonell terapi, IPT, lyfts fram som förstahandsval vid lindrig och medelsvår egentlig depression. Men riktlinjerna har tidigare fått kritik för att de inte når ut i verksamheterna i tillräckligt stor utsträckning, vilket till viss del kan förklaras av bristen på psykologer. Nu lyfter Socialstyrelsen fram ett effektivt omhändertagande i de nya rekommendationerna och att patienterna tidigt möter rätt kompetens. Får man inte rätt behandling i tid riskerar funktionsförmågan successivt försämras och leda till långvarig sjukdom och större risk för återinsjuknande.
– Lägesbilden visar på brister i data från andra yrkesgrupper än läkare, vilket betyder att patienterna fortfarande främst får träffa läkare när det i stället kanske borde handla om psykologbesök. Landstingen och regionerna arbetar nu med att utveckla en struktur för programråd och under 2016 bildades ett sådant inom psykisk hälsa med inriktning på depression och ångestsyndrom, säger Arvid Widenlou Nordmark, och fortsätter:
– Jag hoppas och tror att det kan leda till att den här patientgruppen i högre utsträckning får den mest adekvata vården, och att landstingen arbetar vidare med kompetensförsörjning för att säkra att rätt kompetens erbjuds till patienterna. Det kan bland annat handla om att anställa fler psykologer.
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi som en återfallsförebyggande behandling får hög prioritet i de nya riktlinjerna, vilket betyder att metoden anses ha ett starkt vetenskapligt stöd. Även mindfulness finns med i rekommendationerna som en metod för barn och ungdomar med lindrig depression, men då med den lägsta prioritetsgraden.
Vid medelsvår till svår egentlig depression är rekommendationen antidepressiva läkemedel eller ECT-behandling. I förslagen till nya riktlinjer lyfts repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) fram som ett alternativ till ECT.
– Det är en lindrigare form av magnetstimulering av hjärnan och som i dag bara ges till ett 50-tal patienter per år. Metoden har funnits med i rekommendationerna tidigare, men då inom ramen för forskning och utveckling. I dag finns mer evidens för metodens effektivitet och betydligt fler patienter än ett 50-tal per år borde kunna erbjudas den, säger Arvid Widenlou Nordmark.
Landsting, intresseorganisationer, yrkesorganisationer och andra berörda har fram till 31 mars 2017 möjlighet att lämna synpunkter på remissversionen av de nya nationella riktlinjerna. En slutversion ska presenteras hösten 2017.
Läs även:
Ökat stöd för mindfulness vid depression på Psykologtidningen.se
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (remissversion) som pdf
TEXT
Peter Örn
