KONGRESS 2016. – Primärvården måste tänka om och inse att den även har en uppgift att behandla psykisk ohälsa och där blir psykologerna därför allt viktigare i framtiden.
Det säger Kerstin Evelius, nationell samordnare för området psykisk hälsa, som var invigningstalare vid Psykologförbundets kongress.
Foto: Lennart Kriisa
Den statliga satsningen på arbetet mot psykisk ohälsa har ökat från omkring 850 miljoner kronor per år till drygt 1 miljard per år. Tillskottet ska främst gå till ungdomsmottagningar och ungdomspsykiatrin. Den nationella samordnaren Kerstin Evelius, som vid Psykologförbundets kongress berättade om ett omfattande samarbete med Psykologförbundet sedan hon tillträdde sitt uppdrag 2015, har ändrat fokus för arbetet från att främst inriktas på svår psykisk ohälsa till hälsofrämjande insatser.
– Vi har nu fem fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tidiga tillgängliga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt organisation och ledarskap. Vi måste synliggöra fler grupper som löper risk för psykisk ohälsa, inte minst barnen och då utgör elevhälsan en viktig aktör. Men även arbetsmiljöfrågor, organisation och ledarskap är prioriterade områden, säger Kerstin Evelius.
– När det gäller tidiga tillgängliga insatser vid psykisk ohälsa har primärvården haft svårt att hinna med. Men primärvården måste tänka om och inse att den även har en viktig uppgift att erbjuda behandling och där blir psykologerna därför allt viktigare i framtiden.
Kerstin Evelius berättar att hon föreslagit Socialdepartementet att ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över psykologers kompetensmål för psykologer inom psykiatrin. Det är ett liknande uppdrag som förra psykiatrisamordnaren Anders Printz redogjorde för vid Psykologförbundets kongress 2013.
– Socialstyrelsen behöver mer tid och resurser för det här uppdraget, och ta ett bredare grepp än vad som skedde förra gången. Huruvida staten på sikt kan komma att sanktionera en specialistutbildning för psykologer inom psykiatrin kan jag inte svara på i dag. Även andra yrkesgrupper, som sjuksköterskor, är inne på samma linje och det krävs i så fall att behovet noggrant ses över och som sedan får styra en eventuell satsning.
– Det finns ett fortsatt stort behov av generalister bland psykologer, inte minst för att undvika en situation där det blir mycket spring för patienter mellan olika vårdgivare, och vi vill dessutom inte hamna i samma situation som bland läkare där vi nu har stor brist på allmänläkare och psykiatriker, säger Kerstin Evelius, som förutom blommor fick ta emot ett dedicerat exemplar av boken Skärvor av ett liv (Natur & Kultur, 2016) av Hédi Fried, psykolog och författare som vid kongressen valdes till hedersledamot i Psykologförbundet.
TEXT
Peter Örn
