AKTUELLT. Psykologerna på Arbetsförmedlingen behöver verktyg för att bättre förstå de nyanlända. Ibland döljer sig psykisk ohälsa bakom kroppsliga problem.
– Flyktingströmmen kommer att påverka oss under lång tid framöver, säger Nicklas Timstedt, ordförande för RAPPA, den ideella föreningen för psykologer på Arbetsförmedlingen.
Foto: Lennart Kriisa
Runt 330 psykologer var på plats i Stockholm när psykologföreningen RAPPA och ansvariga för psykologverksamheten på Arbetsförmedlingen ordnade en gemensam kongress med temat Etablering i ett mångkulturellt Sverige.
1. Varför valde ni just detta tema?
– En stor och ökande andel av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har sitt ursprung i ett annat land. Vår uppgift är att hjälpa de nyanlända till arbete eller studier, eller i varje fall att komma ett steg närmare arbetsmarknaden. Då måste vi kunna förstå deras potential och bekymmer.
2. Vad har ni fått lära er under kongressen?
– Vi fick till exempel en genomgång av hur psykisk ohälsa kan uttryckas olika inom skilda kulturer och att psykisk ohälsa är mer utbredd bland flyktingar. Vi fick också lära oss hur viktigt det är för hälsan att bli en aktiv del av samhället.
3. Kan du ge exempel på skillnader?
– I många kulturer är det mer stigmatiserande med psykisk ohälsa än vad det är i Sverige och därför berättar man inte om svårigheterna eller så kommer det till uttryck på annat sätt, som till exempel i kroppsliga problem.
4. Hur får du igång dialogen med en nyanländ som inte hunnit lära sig svenska?
– Om våra bakgrunder skiljer sig åt väldigt mycket kan det vara svårt. Att kunna några enstaka ord eller fraser på den arbetssökandes eget språk är ofta något som underlättar alliansen. För mig är det centralt att hitta någon gemensam beröringspunkt. Med en somalisk kvinna, som är van vid att laga mat över öppen eld, kan jag till exempel börja prata om matlagning. Ofta går vägen till arbete genom något de har kunskap om eller erfarenhet av sedan tidigare.
5. Vad kan du som psykolog göra för att en nyanländ ska komma ut på arbetsmarknaden?
– Många har en stor vilja att komma ut i arbete, de vill bidra i det nya landet. Då handlar det om att guida dem på en svensk arbetsmarknad och reflektera tillsammans hur deras erfarenheter, förmågor och intressen kan användas i Sverige. I andra fall handlar arbetet mer om att kartlägga vilka anpassningar som behövs och vara delaktiga i skräddarsydda lösningar.
TEXT
Lennart Kriisa
